- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
300

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nedlåta sig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nedlåta sig

nesa

nedlåta sig: egentl, ’sänka sig ned (till
lägre social el. intellektuell nivå), icke
hålla sig för god’; efter ty. sich
nieder-lassen med samma bet. Härtill
nedlåtande (egentl, pres. part.) nådig, mild,
välvillig, överlägset beskyddande
nedre: -fsv. nipre, isl. nedri; germ.
adj.-bildn. till ned

nedrig lågsinnad: äldre sv. även ’ringa’;
av lågty. nedderig, ty. niedrig med
samma bet., eg. ’låg, djupt liggande’, jfr
ned

nedtrappning minskning i etapper (se
etapp): bildat som motsatsord till
upptrappning
nefri’t njurinflammation: bildn. till grek.
nejros’ njure

neger: över ty. Neger och fra. nègre av
spanska ne’gro svart. Härtill negress’:
av fra. négresse; negroi’d negerliknande
negera förneka: av lat. nega’re med
samma bet.; jfr renegat. Härtill negation
förnekande; ne’gativ nekande;
upphävande; nedrivande: av lat. negati’vus;
negati’v fotografisk plåt som återger
ljus och mörker på motsatt sätt mot
verkligheten: modern substantivering
av negativ nekande; motsats: 1
positiv

negligera [-sje’ra] försumma, förbigå:
av fra. négliger; av lat. neglig’ere
van-vörda; vårdslösa, försumma. Härtill
negligé [-sje’] morgondräkt (för damer):
av fra. négligé, .egentl, ’vårdslöshet’
negociera underhandla; förmedla
(penninglån): över franskan av lat. negotia’ri
driva affärer. Härtill negociation
underhandling; negociatö’r underhandlare
negress, negroid: se neger
nej: fsv. næi, trol. en expressiv form
av fsv. næ, ne, isl. né; vokalen har vid
pregnant uttal avslutats med ett j-ljud;
besläktat med lat. ne icke, grek. ne-; jfr
neka

nejd [näj’d]: av lågty. négede närhet;
bildn. på nå[he] nära och besläktat med
1 när

nejlika: av lågty. negélken (ty. Nelke)
med samma bet., diminutiv av 2
nagel spik (efter kryddans utseende)
nej’onöga: av lågty. negenöge (ty.
Neun-auge); till negen nio

nek (sydsv. och i götamål) kärve: fsv.

no. nek; av okänt ursprung
neka: fsv. neka, no. neikka; bildn. till
fsv. ne nej (se nej); jfr jaka
nekrolog [-lå’g] minnesteckning: bildn.
av grek. nekros’ avliden och log’os ord
nekromanti’ andebesvärj ning,
spiritis-tisk magi: ytterst av grek. nekromante’ia,
bildn. av nekrosr avliden och man’tis
spåman

nekros [-å’s] lokal vävnadsdöd, brand:
av grek. nekWosis bortdöende; jfr
nekrolog

nek’tar: av grek. nek’tar, gudarnas
dryck (trol. med egentl, bet.
’odödliggörande’)

ne’mesis vedergällning: av grek.
Nemesis, den straffande vedergällningens
gudinna; egentl, verbalsubst. till verbet
nem’ein utdela, fördela (jfr -nom)
neo- ny-, ung-: av grek. ne’os ny,
motsvarande lat. nov’us (se no va); i
neoklassisk, -litisk, -platonsk m. fi.
neologi [-ålågi’] teologisk rationalism:
bildn. av grek. ne’os ny och log’os lära.
Härtill neolog [-lå’g]
neon [-å’n] (ett grundämne): namnet
givet 1898 av upptäckarna; av grek.
ne’ön det nya, neutr. av ne’os ny; i sv.
med huvudtryck på slutstavelsen efter
mönster av andra ord på -ön [-å’n]:
aceton, elektron m. fi.
nepotis’m otillbörligt gynnande av egna
släktingar’: ytterst bildat till lat. nep’os
sonson; brorsbarn; jfr nevö
ner (vardagl.): se ned; nere (adv.): fsv.
nipre nere, nedtill, isl. niSri; nord.
adv.-bildn. till ned (jfr inne, ute,
uppe m. fi.)

nereid havsnymf: över ty. Nereide, av
grek. Nereis’ (gen. Nereid’os), dotter
av Nere’vs, en havsgud
nertz, nerz [när’ts] (ett pälsdjur från
Östeuropa): av ty. Nerz, lånat från slav.
norici, egentl, ’dykare’
ner’v: av lat. ner’vus nerv; sena; trol.
besläktat med grek. ne’uron sena (se
neuralgi m. fi.). Härtill nervö’s: av
fra. nerveux, av lat. nervo’sus;
nervositet; jfr enervera, innervation
nesa skam: fsv. nesa, isl. hneisa; till

300

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:27:00 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaord/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free