- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
302

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nippel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nippel

nojs

nipp’el kort, gängad rörbit (för
hopsättning): av eng. nipple med samma bet.,
egentl, ’bröstvårta*

nipper (pl.): över ty. av fra. nippes, pl.
av nippe sådant, som hör till
klädedräkten; trol. sydfranskt dialektord med
ur-sprungl. bet. ’lump, trasor’
nippertippa: äldre sv. även tippenippa,
nuppetuppa m. fi.; trol. en
smeknamnsbild n. ur barnspråket (jfr 1 tipp liten
spets och sv. dial. nipper liten, nätt)
nirva’na: fornindiskt ord med bet.
’utslocknande’

nisch: av fra. niche, bildn. till lat. ni’dus
bo

nisse: med bet. ’tomte’ även i da. och
no., känt från 1500-t.; s. k. "kortform"
till Nüs; av lat. Nicolaus; trol. från
början den "jultomte", som på S:t
Nikolaus’ dag (6 dec.) utdelade gåvor bland
barnen

1. nit iver: fsv. nit fiendskap, avund;
av lågty. nit illvilja, hat, avund (ty.

Neid avund); samma ord som nid; jfr
också nitälska. Härtill nitisk

2. nit lott utan vinst: från holl. niet
(ty. nicht) intet

nita (i nita fast o. dyl.): av ty. nieten med
samma bet., besläktat med 2 nåd.
Härtill nit metallbult: av ty. Niet
niti’d prydlig: av ’lat. nifidus blank,
glänsande (jfr netto, nätt)
nitra’t (benämning på salpetersyrans
salter): bildn. till grek. nit’ron salpeter; jfr
natron

nittio: fsv. niutighi, egentl. *nio tiotal’
nitton: fsv. nitan (jfr isl. nitidn),
sam-mansättn. av nio och en form av tio;
jfr aderton

nitrogen [-ge’n, -je’n] grundämnet kväve:
lat. nitroge’nium, modern bildn. till
niVrum salpeter, av grek. nit’ron soda;
nitrogen är en väsentlig beståndsdel
av salpeter; jfr kväve. Härtill nitrat
salpetersyrans salter
nitälska: till 1 nit i den i sv. utvecklade
bet. ’stark iver’; trol. bildat efter lågty.
nitleven med samma bet.; jfr da.
nidkær ivrig och det förstärkande nid- i
no. nidstirra, nidgråta m. fi.
nivellera göra jämn: av fra. niveler}
bildn. till niveau, se nivå

nivå’ höjdläge, högt el. lågt plan: av
fra. niveau, äldre nivel, ännu äldre liv el
(jfr eng. level nivå); av folkl. lat.
UbelV-um (lat.tibell’a) vattenpass; se
nivellera

njugg: isl. hnyggr; med sidoform sv.
dial. nägg, isl. hnøggr, no. nøgg; gemens,
germ. ord (ty. ge-nau noga; lågty. nouwe,
se noga), till en indoeurop. rot med bet.
’skrapa, gnida’

njure: fsv. niure (jfr isl. nyra); gemens,
germ. ord (ty. Niere) med flera
släktingar i andra indoeurop. språket, ex.
grek. nefros\ jfr n ef rit)
njuta: fsv. niuta, isl. njöta; gemens,
germ. ord (ty. [ge]niessen) med
grund-bet. ’fånga; ha till förfogande’; jfr
nytta, nyttja, 2 nöt, nöta
noa [no’a] ersättning för sådant som är
tabu: polynesiskt ord
nobba neka, vägra (slangord): trol. av ett
romaniord nob neka, nobis nej; av okänt
ursprung

nobel [nå’bel] ädel, förnäm, fin: av fra.
noble; av lat. no’bilis berömd, ansedd,
förnäm; jfr nobless. Härtill
nobilise-ra adla

nobelpris [nåbel’-]: efter stiftaren Alfred
Nobel (1833—1896)

nobless [nåbless’] förnämhet; de
förnäma: av fra. noblesse, bildn. till nobel
nock yttersta änden av rå m. m. på
fartyg; takspets: av lågty. nok, nokke spets
av ngt, trol. samma ord som sv. dial.
nock, no. nokke, isl. hnokki hake på
spinnrocksrullen (jfr nucka)
nod [no’d] knutpunkt, tjock del på
handtag el. skaft: av lat. no’dus knut
nog: fsv. nogh, isl. nog; ur äldre gnog;
gemens, germ. ord (ty. genug, eng.
enough), till en indoeurop. rot med bet.
’räcka till, nå’; jfr nöja sig, nöje
noga: fsv. nogha; av lågty. nouwe trång,
knapp, noga (jfr ty. ge-nau); se njugg
noggrann: till noga och grann i bet.
’noggrann, tunn’

nogsamt: da. noksom tillräckligt; efter
lågty. nåchsam (ty. genugsam); till nog
nojs: av eng. noise buller; ytterst av
grek. nausi’a sjösjuka. Härtill nojsa
skämta, skoja

302

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:27:00 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaord/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free