Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - organist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
organist
3. ort
organist [årg-] orgelspelare: av
medeltidslat. organis’ta med samma bet.; jfr
orgel
orgas’m upphetsning (spec. sexuell): av
grek. orgasmos’, bildn. till orga’ein
svälla av saft och fuktighet
orgel [år’jel]: av ty. Orgel med samma bet.;
ytterst av grek. or’ganon (se organ);
jfr orgor, organist
orgie [år’gie] (plur. orgier) vild
utsvävning: av grek. plur. or’gia hemliga
religionsbruk. Härtill orgiastisk
präglad av vild hänförelse
orgor [år’jor] (pl.) orgel: plur. av fsv.
orgha orgel; jfr orgel
orienten [or-, år-] österlandet: av lat.
[sol] o’riens den uppgående (solen); jfr
occidenten. Härtill oriental
österländsk, österlänning; orientalist
orient-forskare
orientera: av fra. orienter med samma
bet., egentl, ’rikta mot öster
(soluppgången)’; jfr orienten
original [årigina’1, årjina’1] urbild;
urskrift, grundtext (motsats: avskrift,
översättning, kopia, reproduktion);
underlig människa: över ty. och fra. av
lat. origina’lis ursprunglig. Härtill
originell [åriginell’, årjinell’]
ursprunglig, självständig, säregen; originalitet
orimlig: se 1 rim
orka: fsv. isl. orka; germ. ord, besläktat
med verk och yrke
orka’n våldsam storm: över holl. orkaan
ytterst av ett karibiskt (västindiskt)
ord hurukan, benämning på
stormguden
orkester [-k-] musikkår; dennas plats
på teater: av grek. orkhes’tra, på den
grek. teatern den nästan cirkelformiga
plats, som skilde scenen från
åskådar-rummet
orkidé [-k-, -tj-] (namn på flera växter
med praktfulla blommor): ytterst bildn.
till grek. or’khis testikel; växt med
testi-kelformade rotknölar; jfr nosserot
orlov [o’rlåv]: fsv. orlof; av lågty. orlof
(ty. Urlaub permission), besläktat med
lova
orm: fsv. ormber, isl. ormr; gemens,
germ. ord (ty. Wurm mask, eng. worm),
besläktat bl. a. med lat. ver’mis mask;
jfr vermiceller
ormbunke: ursprungl. ett uppsvenskt
ord (jfr braken); till bunk[e] gräs, starr,
örter med grova (och torra) stjälkar (jfr
bynke); dial. även ormgräs, -ris, trol.
emedan roten användes som
mask-fördrivande medel
ornament [år-] prydnad, utsmyckning:
av lat. ornamen’tum utrustning;
prydnad; jfr ornera. Härtill ornamentik
ornat [år-] (en prästs) ämbetsskrud: av
lat. orna’tus prydnad; jfr ornera
orne [o’-] gält (sydsv.): fsv. orne; ett
germ. ord med urspr. bet. ’handjur’,
besläktat med lat. verr’es fargalt
ornera [år-] av lat. oma’re utstyra,
utrusta; pryda; jfr ornament, ornat
ornitolog [-tålå’g] fågelkännare: bildn.
av grek. or’nis fågel och grek. log’os
lära. Härtill ornitolog i
1. oro brist på ro el. lugn: fsv. oro, isl.
urd f.; gemens, germ. ord (ty. Unruhe),
av nekande prefixet 1 o- och subst. 3 ro:
jfr 2 oro, orolig
2. oro svänghjul i ur: efter mit. unrouwe,
ty. XJnruhe med samma bet.; eg. ’något
som är i ständig rörelse’, samma ord
som 1 oro
orografi’ bergbeskrivning: bildn. av
grek. or’os berg och grek. grafein
skriva
orolig: till rolig i den äldre bet. ’lugn’
1. orre: fsv. orre, isl. orri; germ. ord, trol.
ljudhärmande; jfr kornknarr,
kråka, rapphöna
2. orre örfil (vard.): ljudmålande
ordbildning, med anslutning till 1 orre
orsak: av lågty. orsake (ty. Ursache),
besläktat med ursäkta
orsel’] (ett färgämne): av fra. orseüle;
av ital. orcelVa med samma bet.
0’rsten (ett slags kalksten): av omtvistad
upprinnelse
1. ort [o’rt, ort’] plats: av lågty. ort (ty.
Ort) med samma bet., egentl, ’hörn,
spets’ (se udd)
2. ort [o’-] (en äldre svensk vikt): tyskt
ord, utvecklat ur 1 ort
3. ort [o’-] id (fisk): (sydsv.); av okänt
ursprung
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
