- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
329

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - persienn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

persienn

pickelhuva

persienn’ spjälgardin: av fra. persienne
med samma bet., substantiverat fem. av
persien persisk; jfr persian
persiflera driva med: av fra. persifler;
möjl. latiniserande bildn. (med
förstärkande per) till siffler vissla ut. Härtill
persiflage [-a’sj] drift, gyckel
per’sika (en frukt): av folkl. lat. per’sica,
fruktbeteckning till lat. per’sicus
persisk; ar’bor per’sica, egentl, ’persiskt
träd’; jfr persienn

persilja: fsv. petersilia (pædher-);
ytterst av grek. petroseVinon med samma
bet.; egentl, ’sten-selleri’; jfr selleri
person [-so’n]: av lat. per so’na
ansiktsmask (för skådespelare), förklädnad;
roll, karaktär; personlighet, människa;
möjl. av etruskiskt ursprung (jfr
histrion). Härtill persona’1; personell ;
personalier (pl.) levnadsuppgifter;
personage [-a’sj] underlig människa
personifiera förkroppsliga: av fra.
person-nifier, bildn. till fra. personne (se
person). Härtill personifikation
perspektif en ritnings djup;
framtidsutsikt: av fra. perspective; bildat till
lat. perspic’ere (perf. part. perspec’tus)
se igenom

persvadera övertala: av lat. persuade’re
övertala, locka; jfr svada
perturbation [-sjo’n] förvirring;
omvälvning: bildn. till lat. perturba’re bringa i
oordning

peru’k: över tyskan av fra. perruque,
urspr, ’hår, kalufs’; av oviss härkomst
pervers’ abnorm, (sexuellt) onaturlig: av
lat. perver’sus förvänd, part. av verbet
perver’tere förvända, fördärva
pessimis’m böjelse att se livet i svart:
bildn. till lat. pess’imus sämst. Härtill
pessimist

pest[päs’t]: av \&t.pes’tis farsot; av okänt
ursprung. Härtill pestilen’s
peta: no. pita med samma bet.; liksom
flera ord med likartad bet. (peka,
pilla m. fi.) trol. från början
ljudmålande; jfr sv. dial. preta med samma bet..,
pit liten barnunge, no. pit liten pinne.
Härtill petig
petimä’ter sprätt; småpetig person: under
1700-t. ungefär motsv. ’snobb’; av fra.

petit-maitre sprätt, eg. ’liten herre’;
av petit liten (se petit) och maitre
mästare, herre (se magister)
petit [peti’t, peti’] liten tryckstil
(kägeln mäter 8 punkter): av fra.
petit liten. Härtill även petitess’ småsak
petition [-sjo’n] begäran, böneskrift:
av lat. peti’tio begäran, ansökan; bildn.
till pet’ere bedja (se repetera),
peti turn (pl. peti’ta) anslagskrav;
önskemål: av lat. peWtum det begärda,
part. (i neutrum) av pet’ere begära (se
petition)

petrificera, petrifiera förstena: lärd
ny-bildn. till lat. pet’ra sten och avledn.
-fica’re (hörande till fac’ere göra).
Härtill petrifikat förstening
petrografi’ bergartslära: bildn. till grek.
pet’ros sten, klippa och grafein skriva
petroleum bergolja: av lat. pet’ra sten
och oVeum olja
petunia (en prydnadsväxt, av familjen
Solanaceæ): lärd bildn. till äldre fra.
petun to"bak; över portug. från
sydamerik. indianspråk
pi af fera utföra trav på stället: av fra.
piafjer med samma bet.
pia’no svagt, pianiss imo mycket svagt:
av ital. piano, pianissimo med samma
bet., av lat. pla’nus jämn. Härtill piano
(subst., pl. pianon), förkortn. av ital.
fortepia’no musikinstrument varpå man
kan spela både starkt (jfr forte) och
svagt; pianino, egentl, ’litet piano’;
ital. diminutivbildn. till piano; pianist’;
pianola [-å’la] självspelande piano
piassa’va (en palm): brasilianskt ord
piaster (ett turk. mynt): av ital. pias’tra,
egentl, ’platta av metall’
piazza [-at’sa, -ass’a] ital. torg: se plats
pick och pack: da. pik og påk; trol. av
pik (fsv. piker) vandringsstav och
pack, sålunda ’stav och ränsel’, med
anslutning till "avljudande"
ordbildningar som snick (och) snack, ticktack,
krimskrams, virrvarr m. fi.
picka: fsv. isl. pikka; gemens, germ. ord
med motsvarigheter även i utomgerm.
språk, t. ex. fra. piquer sticka (se
pike-ra); ljudhärmande

pickelhuva: efter lågty. pekelhüve, ty.
Pickelhaube med samma bet.

329

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free