Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - roll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
roll
rossljung
och i no. moro skämt, nöje (av mod-ro
sinnes-ro)
roll [råll] vad en skådespelare har att
säga el. framställa i en pjäs: av fra.
röle, även: ’lista, register o. dyl.’; av lat.
rot’vla litet hjul, i folkl. lat. även ’rulle,
vals’; jfr rotel, 2 rulla
1. rom [råmm] fiskrom: fsv. rughnr
romn, isl. hrogn, no. rogn; gemens,
germ. ord (ty. Rogen) med släktingar i
slav. språk och litauiska; av omtvistat
ursprung
2. rom [råmm] sockerrörsbrännvin: av
eng. rum., ytterst ett ost- eller
västindiskt ord
roma’n längre berättelse: av fra. roman;
av fornfra. romanz, urspr, ’på
folkspråket (i motsats till lat.) skriven bok’;
av medeltidslat. roma’nice på romerskt
(romanskt) sätt; jfr romans,
romantisk. Härtill romanes’k romanaktig,
svärmiskt överdriven: av fra.
romanes-que
rom’ani, rommani zigenarspråket: av
zigenarnas namn på sig själva, romanoi
(egentl, ’romare’), och sitt språk,
ro-mani’cib
romanist: se romansk
roman’s berättande lyrisk dikt: av
likabet. fra. romance; av spa. romance med
samma bet., ursprungl. ’riddarroman
(på vers eller prosa)’; egentl, samma
ordbildn. (i spa. form) som roman
roma’nsk (om de språk som utvecklats
ur latinet; om en medeltida konststil,
rundbågestilen): bildn. av fra. roman
med samma bet.; av lat. roma’nus
romersk (jfr roman). Härtill romanist
kännare av romanska språk
romantisk svärmisk; aningsfull;
fantastisk: av ty. romantisch, efter fra.
romantique med samma bet.; bildn. till
fornfra. romanz riddarroman (se
roman), alltså egentl, ’romanlik,
äventyrlig’. Härtill romanti’k (romantisk
livsåskådning el. smakriktning);
romantiker anhängare av romantik;
romantisera dikta i romantisk stil
romb [råm’b] (en geometrisk figur): av
grek. rhombos; till grek. rhembein
vrida. Härtill romboi’d
rond [rång’d, rån’d] rundtur; omgång:
av fra. ronde, substantivbildn. till rond
rund; av lat. rotun’dus med samma bet.;
jfr rund
ron’do (ett slags musikstycke): av
likabet. ital. ron’do, egentl, ett slags lyrisk
sång, "rundsång", fra. rondeau; till
rond rund (se rund)
ropa: fsv. ropa; av lågty. ropen med
samma bet. (ty. rufen); gemens, germ.
ord med bet. ’baktala, vanrykta’; så i
fsv. ropa, isl. hröpa (jfr också da. røbe
förråda, röja)
roquefort [råckfå’r] (en fransk
fårmjölks-ost): efter staden Roquefort i s.
Frankrike
ror (i rorgängare, -kult): se rö der
1. ros (en prydnadsväxt): över tyskan
av lat. ro’sa; av grek. rhod’on ros (se
ro-dodendron); 2 ros, rosett.
Härtill rosen- (i rosenröd, -doft m. fi.):
från ty. gen. rosen; rosig;
rosa-[-o’- eller -å’-] rosenfärgad
2. ros (en sjukdom): av ty. Rose el. holl.
roose med samma bet., egentl, samma
ord som 1 ros
rosa [-o’-] lovorda: fsv. rosa, isl. hrösa;
bildn. till samma rot som ty. Ruhm
beröm och ropa. Härtill ros beröm
rosenkrans radband: av likbet. ty.
Rosenkranz, som återger medeltidslat.
(1400-t.) rosarium med samma bet.;
bönerna liknades i senmedeltida
fromhet vid doftande blommor; jfr radband
rosen kål brysselkål (sydsv.): da. no.
rosenkål; av ty. Rosenkohl med samma
bet.
rosett’ [ros-, rås-]: av fra. rosette, egentl,
’liten ros’; bildn. till 1 ros
rosmari’n (en medicinalväxt): av lat.
ro’s mari’nus, egentl, ’havsdagg’
rospigg Roslagsbo: fsv. plur. rosbyggiar
invånare i Roslagen (av Rops-lagh, till
fsv. roper egentl, ’rodd’; se rodd);
jfr 2 ryss
rossla: ovisst, om det är lågty. lånord
eller inhemskt, ljudhärmande ord
rossling, även ro’sling (ombildat efter 1
ros): se rossljung
rossljung rödpors (Andromeda): även
rossling, rosling; no. roslyng; samman-
370
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
