Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rök ... - S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. rök
sabotera
1. rök sädesskyl (särskilt i öster- och
Västergötl.): fsv. røker (forngutniska
raukr), no. rauk stapel, stack, hög, isl.
hraukr; gemens, germ. ord med
grund-bet. ’hög, hop’ (se rauk), besläktat med
ruka. Härtill möjl. ortnamnet Rök
2. rök (av eld, från skorsten o. dyl.): fsv.
røker, isl. reykr, no. røyk; gemens, germ.
ord (ty. Rauch, eng. reek), besläktat
med ryka
röka (imperf. rökte) bränna, tända upp
(så att det ryker); r. tobak; behandla
med rök (rökt fläsk o. dyl.): fsv. røkia
(røkte), isl. reykia (reykti), dels ’komma
att ryka’ (bildn. till ryka), dels ’avge
rök, hänga i rök’ (bildn. till 2 rök).
Härtill rökelse
röllakan (rödlakan) (vävnadsteknik, i
sydsv. allmogeslöjd): fsv. ryglakan
väggbonad (som på kyrkliga festdagar
upphängdes på sidorna om altaret), egentl,
’rygg-kläde’; av mit. rüggélaken med
samma bet.; återger medeltidslat.
dorsa’le ryggkläde; väggbonad (i kyrka)
röllika, rölleka: av lågty. röleke med
samma bet.; trol. diminutivbildn. till role
rulle (se rulle), alltså egentl, ’liten
rulle’ (avser de krusade bladen)
rön försök, erfarenhet: fsv. røn, isl.
raun; nordiskt ord med släktingar i
grek.
rönn: jfr dels no. raun, dels fsv. røne,
isl. reynir; ytterst en bildn. till röd
röntgen- (i röntgenbehandling): efter den
tyske fysikern W. K. Röntgen (1845
—1923). Härtill röntga genomlysa (med
röntgen)
1. rör stenröse: fsv. rør n.; jfr isl.
hreyrr m.; trol. besläktat med röse;
jfr 3 rå
2. rör säv, vass: fsv. rør f., no. røyr
(jfr isl. reyrr m.); gemens, germ. ord
(ty. Röhr), möjl. besläktat med ryss ja;
jfr rö, 3 rör, rördrom
3. rör ränna, ihålig cylinder: fsv. rør f.;
samma ord som 2 rör (jfr med samma
bet.-utveckling ty. Röhr), alltså urspr,
’ihåligt vassrör, vasspipa’
röra (verb): fsv. røra, isl. hrøra; gemens,
germ. ord (ty. rühren) med grundbet.
’sätta i rörelse’; av omstridd
upprinnelse; jfr uppror. Härtill rörelse; rörlig
rördrom: efter lågty. rördum (ty.
Rohr-dommel) med samma bet.; till 2 rör
vassbank; senare leden ljudhärmande
rörmockare (-måkare, -mokare): se 3
mocka
rös[e] (sten-): fsv. røse, isl. hreysi (jfr
no. røys); trol. besläktat med 1 rör
röska: se ryska
ross ja typografiskt ornament (på
titelblad, pärm o. dyl.), sirat: da. røsken;
av likbet. mit. rösken (ty. Röschen),
eg. ’liten ros’, diminutivum av mit.
rös (ty. Rose) ros
1. röst (viss utbyggnad på segelfartyg):
av lågty. rust, rust el. holl. rust med
samma bet., egentl, ’viloplats’;
besläktat med rast
2. röst stämma: fsv. røst, isl. no. raust;
till en ljudhärmande germ. rot, trol.
med bet. ’starkt rop, skryt’
röste (den del av en husgavel, som är
belägen mellan takfallen): no. røyste; jfr
no. raust n. hustak; utrymmet under
takåsen; av outredd upprinnelse
röta (verb): fsv. røta, isl. reyta, no.
røyta; gemens, germ. ord, besläktat
med rutten. Härtill röta (subst.);
rötmånaden, den varmaste tiden (23 juli—
23 aug.) då förruttnelse lätt inträder
röva: fsv. røva; av lågty. rönen med
samma bet. (jfr roffa), bildn. på rov.
Härtill rövare
s
sabb at vilodag, helgdag: ytterst av
hebreiska éabbat vila
sabel: över tyskan från magyariskan el.
något slaviskt språk
sabotera hindra el. försvåra t. ex.
fabriksdrift genom skadegörelse: av likabet.
fra. saboter, egentl, ’fuska’; av sabot
träsko; ytterst av arab. sabbat sko utan
378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
