- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
379

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sacka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sacka

saJa

klack. Härtill sabotage [-a’sj]
skadegörelse mot fabrik, verktyg, material
o. dyl.: av fra. sabotage; sabotö’r
sacka (i sacka efter o. dyl.): no. sakka
bli lägre, sjunka, slappas; trol. av lågty.
sik säcken sjunka ihop
sackari’11 (kemiskt preparat använt som
sockersurrogat): bildn. till grek.
sak’kha-ron socker (jfr socker)
sadducé (förnäm judisk präst): ytterst
av hebreiska sadukkim med samma bet.;
trol. efter Sadok, en berömd präst
sadel: fsv. sapul, isl. sgdull, no. sadel;
gemens, germ. ord (ty. Sattel, eng.
saddle), möjl. besläktat med sitta
sadls’m onaturligt begär att plåga: av
likbet. fra. sadisme efter en
pornografisk författare markis de Sade (d. 1814).
Härtill sadist

safa’ri karavanresa (i Afrika, för
storviltsjakt): över eng. från afrikanskt
infödingspråk, ytterst av arab. säf ar
resa

saffia’n (ett slags turkiskt skinn): över
tyskan trol. ytterst från ett persiskt ord
saffran: ytterst av arabisk-persiska
za-farän med samma bet.
safi’r (en blå ädelsten): av grek.
sap’-pheiros, ytterst ett österländskt ord
saft: av ty. Saft; besläktat med säv
Saga: fsv. sagha, isl. saga yttrande,
berättelse, no. soga, egentl, ’sägande’ (jfr
gen-, utsaga, lagsaga, ledsaga);
bildn. till säga; jfr sägen, sägen;
sagesman
sägen (i uttrycket bära syn för sägen)’.
möjl. utvecklat ur fsv. saghn omtalande,
berättelse; sidoform till sägen
sagesman: ombildn. av fsv. saghuman;

till saga i bet. ’sägande’; jfr talesman
sagga kälta: sv. och no. dial. sagga gå
slött, söla; av ovisst ursprung
sa’go (i sagogryn o. dyl.): ytterst av
malajiska sagu med samma bet.
sak: fsv. sak rättssak, isl. sgk f.; gemens,
germ. ord (ty. Sache, eng. sake) med
bet. ’rättssak, tvisteämne’; till ett
verb med bet. ’tvista, strida’ (se
vedersakare, försaka), urspr, ’söka inför
rätta’ och ’söka’ (se rannsaka);
besläktat (genom avljud) med söka; jfr
också saker, saklös, saköre, en-

sak, sakna. För den sekundära bet.
’föremål, ting’ (i sv., da., ty.) jfr ting
och fra. chose sak, av lat. ca’usa
rättssak, orsak
saker skyldig: fsv. saker; jfr isl. sekr;
bildn. till sak i bet. ’rättssak, orsak till
fällande dom’; jfr ursäkt, saklös
saklös oskyldig: eg. ’utan skuld (straff,
böter)’, till sak rättssak. Härtill
saklöst adv. ostraffat, utan påföljd
sakna: fsv. isl. no. sakna; nord. ord,
sannolikt en inkoativ bildning till
söka (jfr somna till sova, vakna
till vaka, rämna till riva m. fi.)
sakra’1 hörande till gudstjänsten: av
lat. sacra’lis med samma bet.; till
sakrum helgedom, sac’er invigd, helig; jfr
sakrament, sakristia, sakrosankt
sakrament helig handling,
kulthand-ling: av lat. sacrameWtum invigande,
förbindande, trohetsed, i medeltidslat.
’helig hemlighet’; till lat. sacra’re helga,
inviga; till sac’er (se sakral). Härtill
sakramental

sakTistia (rum i kyrkan för förvaring
av de i gudstjänsten brukade
föremålen): av medeltidslat. sacristia; till
sacris’ta klockare; ytterst till lat. sac’er
helig (se sakral). Härtill sakrista’n
klockare: av medeltidslat. sacrista’nus
med samma bet.

sakrosan’kt okränkbar, fridlyst: av lat.
sacrosanctus med samma bet.; till sac’er
invigd (se sakral) och san’dus helig
(se sankt)
sakta (adj. och adv.): fsv. sakta; av lågty.
såchte, samma ord som ty. sanft mild
och eng. soft mjuk; möjl. besläktat
med sämja. Härtill saktfärdig: fsv.
saktfærdogher, egentl, ’som färdas
(handlar)sakta’,till2-färdig; saktmod:
av likabet. lågty. såchtmöt (ty. Sanftmut)
saköre böter: fsv. sakøre m. med samma
bet., till sak rättssak och öre i äldre
bet. ’pengar’; jfr lösöre
sal: fsv. sal, isl. salr; gemens, germ. ord
(ty. Saal), trol. med grundbet. ’stort
hus för gästabud; boning’ (i ortnamn
t. ex. Sala, Uppsala)
sala (i sàla ihop o. dyl): möjl. besläktat
med sälj a i den äldre bet. ’giva, lämna’

379

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free