Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - schackmatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
schackmatt
schizotym
sch ack’matt: ytterst av arab. §dh mat
konungen är död
schackra, sjackra driva småhandel;
skinnar av ty. schachern med samma bet.;
av hebreiska säckar vandra omkring
med handel
schagg, sjagg (ett grovt,
sammetsliknan-de tyg): av eng. shag ragg; grov lugg
på tyg; schagg; av forneng. sceacga,
besläktat med skägg
schah [sja’] persisk konung: persiskt
ord med bet. ’härskare; konung’; jfr
schack
schajas: se sjajas
schakal: se sjakal
schak’t sprängd gruvgång; lodrät
gruvöppning: av ty. Schacht; egentl, en
lågty. form av ty. Sckaft skaft
schal: se sjal
schalotfenlök: över tyskan av fra.
écha-lotte med samma bet.; ytterst till
stadsnamnet As’kalon (Palestina). Även
charlottenlök: ombildning efter
kvinnonamnet Charlotte
schama’n (trollpräst hos vissa primitiva
folk): möjl. av kinesiska cha-men, en
förvrängning av indiska sramana
buddistisk asket
schamplu’n formbräde, formbleck:
samma ord som schablon
schamponera borsta, tvätta och torka
håret: efter eng. shampoo med samma
bet.; av hindostanska cämfo tryck!
knåda!
schan’ker (en venerisk sjukdom): av
fra. chancre kräfta, kräftsår; av lat.
can’cer med samma bet.
schappa: se sjappa
scha’rlakan [el. -la’-] lysande rött: fsv.
skarlakan ett slags fint ylletyg (vanl.
rött); av likbet. lågty. scharlaken;
om-bildn. efter laken lakan av medeltidslat.
scarlatum (varav eng. scarlet); av ett
persiskt sakirlåt. Härtill
scharlakansfeber, efter den röda hudfärgen; -röd
scharne’r, charne’r gångjärn på passare
o. dyl.: över tyskan av fra. charnière
med samma bet.; ytterst till lat. car’do
(gen. car’dinis) vändtapp, dörrhake
schartaua’n anhängare av den av H.
Schartau (d. 1825) grundade fromhets-
riktningen i v. Sverige. Härtill
schar-taua nsk; schartauanis’m
schasa: se sjasa
schattera skugga, giva (färgen) en
mörkare skiftning: av ty. schattieren; med
romansk ändelse till ty. Schaiten skugga
schatull’ litet skrin: över tyskan av ital.
sca’tola låda, dosa
schau (flagg i schau, om nödsignal):
ytterst av holl. in sjouw med samma
bet.
schavott’ stupstock; skampåle: av
lågty. scavot; av fra. chafaud ställning,
motsvarande ital. catafal’co, varav
katafalk
schejk arabisk hövding: av arab. seih
gammal, ärevördig man
schellack (ett slags harts): av holl.
schellak, sammansatt av sekel skal och
Iak lack
sche’ma (pl. scheman) mönster; utkast;
läsordning: av grek. skhe’ma gestalt,
bild. Härtill schematisk översiktlig,
framställd i grunddrag; schematisera
framställa i grundlinjer
scherry: se sherry
SCherzo [skär’tså] musikstycke av
skämtsam karaktär: av ital. scherzo skämt;
av likbet. ty. Scherz. Härtill scherzan’do,
scherzoso [-å’-] med lekande, skämtsamt
föredrag
SChibb’olet [el. -å’-]
(igenkänningstecken, prövosten): hebreiskt ord (med
bet. ’ax’), på vars uttal (med s- i
stället för sch-) gileaditerna igenkände
de flyende efraimiterna
(Domareboken 12: 5)
schimpans (ett slags apa): ytterst från
något infödingsspråk i Kongo
schis’m söndring, brytning: av grek.
skhis’ma söndring, splittring. Härtill
schisma’tisk skiljaktig (i bekännelse);
schisma’tiker
schizofreni’ [skitso-] splittring inom
själslivet: av schweiziske psykiatern
E. Bleuler omkr. 1910 bildad term; av
grek. skhiz’ein klyva, splittra och fren
sinne (se frenologi). Härtill adj.
schizofre’n
schizoty m [skitso-] (inåtvänd,
grubblande läggning): termen bildad av tyske
384
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
