Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - schlager ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
schlager
segel
läkaren E. Kretschmer 1921; motsats
cyklotym
schlager slagnummer, populär visa: ty.
ord. i denna bet. först (omkr. 1880)
brukat i Österrike, o. 1920 i Sverige; eg.
’något som slår igenom’
schlaraffenland sagoland, lyckoland,
eldorado: av ty. Schlaraffe dagdrivare,
lätting
schoddy, shoddy [sjådd’i] konstull,
lumpull: av eng. shoddy med samma bet.;
av ovisst ursprung
schottis, schottisch [sjått’-] (en livlig
runddans): av ty. schottisch skotsk
schva’back, schwabach (ett slags
frakturstil): trol. efter det tyska
stadsnamnet Schwabach
schweizer*! [sjvejtseri’] (ett slags
konditori): efter de schweizare, som i början
av 1800-talet i Sverige införde
konditorirörelse, förenad med utskänkning av
spritdrycker
SChvung fart, liv, kraft: av ty. Schwung;
egentl, ’svingande’, bildn. till svinga
schäfer tysk vallhund: av ty. Schäfer
fårhund, fårherde (se schäferhatt,
schäferi); till ty. Schaf får
schäferhatt storbrättig hatt i
schweizer-stil: till ty. Schäfer fårherde; jfr
schäferi
schäferi’ större fårhjord med tillhörande
stall, gård för fåravel: av ty. Schäferei;
till ty. Schaf får
schä’s (ett mindre åkdon): av fra. chaise
stol, säte, äldre chaire; av lat. cath’edra;
jfr schäslong och kateder
schäslong’ halvsoffa, vilsoffa: av fra.
chaise longue lång stol; jfr schäs
scirocko [sjiråkk’o, si-] (italiensk
sydostvind): av ital. scirocco sydostvind
på Medelhavet; av arab. sarüq östlig
scones [skouns, skå’ns] (pl.) (ett slags
snabbakade te- el. lunchbröd): av
likbet. eng. scones, av ovisst ursprung
scooter: se skoter
scout [skaut]: av likbet. eng. scout, eg.
’spejare’; över fornfra. ytterst till lat.
auscvlta’re lyssna; jfr auskultera
se: fsv. sea, isl. sjå, no. sjå; gemens,
germ. ord (ty. sehen, eng. see) av
omstridd härledning; jfr sia, 1 sikt, syn
seans [-ang’s] sittning; föreställning: av
fra. séance med samma bet., egentl,
’sittande’; ytterst till lat. sede’re sitta (se
session)
se’bra, ze’bra (ett hästdjur): ytterst från
ett infödingsspråk på Kongoområdet
se’bu (en indisk oxe): trol. ett
missförstått ostindiskt ord
sed: fsv. siper, isl. siör, no. sed; gemens,
germ. ord (ty. Sitte), besläktat bl. a.
med grek. [h]e’thos vana, bruk (se
etik); jfr sedlig
sedan: fsv. sipan, isl. sidan, no. sidan;
bildn. (liknande dädan) till samma
stam som i no. adv. sid sent; jfr
sedermera, sist
sedel: ytterst av lat. sched’ula litet
papyrusblad, diminutivbildn. av sched’a
träskiva (att skriva på)
sedermera: fsv. siparmera, isl. sidarmeirr;
sammansättn. av isl. siöarr senare
(kompar. av ett adv., motsvarande no.
sid sent) och mer(a); jfr sedan, sist;
fjärmare, närmare
sede’s sextondelsformat: till lat.
sedec’i-mus sextonde
sediment jordart, avsatt genom
fällning: av lat. sedimen’tum bottensats,
egentl, ’kvarsittande’; till sede’re sitta
(se session). Härtill sedimentä’r
sedlig: fsv. sidhliker, isl. siöligr med
goda seder, sedig; bet. påverkad av ty.
sittlich
sefi’rgarn finare ullgarn: till en biform
av sefyr
se’fyr [el. -y’r] västanvind: av grek.
Zefyros, namn på västanvinden
seg: fsv. segher, isl. seigr, no. seig; nord.
ord med grundbet. ’som dryper
långsamt’; till fsv. sigha sjunka, sv. och
no. dial. siga sippra (jfr 1 signa).
Härtill sega (s. sig fram)
segel: fsv. sæghl, isl. segl; gemens, germ.
ord (ty. Segel, eng. sail), möjl. med
grundbet. ’avskuret tygstycke’; till en
indoeurop. rot med bet. ’skära’ (lat.
seca’re, se sektion). Uttalet med e
(i stället för väntat ä) beror på
inflytande från verbet segla, av fsv. sighla,
kanske också från den (låg)ty. formen.
Härtill seglafs: fsv. sighlatz, av lågty.
segelacie; bildn. (med romansk än-
385
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
