- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
387

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sekularisera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sekularisera

semit

saecula’ris med samma bet.; till lat.
sae’culum tid, tidsålder, århundrade (se
sekel, sekularisera)
sekularisera indraga från kyrkan;
förvärldsliga: till medeltidslat. saecula’ris i
bet. ’timlig, världslig’; till sae’culum i
bet. ’världen, det borgerliga samhället (i
motsats mot kyrkan)’; se sekular-.
Härtill sekularisation
sekun’d: av medeltidslat. secun’da,
förkortning av pars minida secunda andra
förminskningsgraden (enl.
matematikern Ptolemaios’ sexagesimalsystem) av
pars minvtia minskad del (se minut);
dvs. 1/60 av en minut; lat. secun’dus
den andre, egentl, ’följande’, till seq’ui
följa (se sekvens); jfr sekunda
sekuiTda andrarangs, ej fullgod: av lat.
secun’da (class’is) andra (klass); till
secun’dus den andre, egentl, ’följande’,
till verbet seq’ui följa (se sekvens,
konsekvent); jfr sekond, sekund,
sekundera. Härtill sekundä’r
andra-hands-, underordnad: av likbet. fra.
secondaire; sekun’d- (i sekundchef), jfr
sekond

sekundera hjälpa, bistå: av lat.
secunda’re med samma bet.; till secun’dus
följande, understödjande, hjälpsam (se
sekunda). Härtill sekundan’t
stridsvittne (i duell)
sekven’s (senmedeltida melodi och
diktform; upprepning av melodi): av lat.
seq’uens (pl. sequen’tia) följd, eg. part.
’följande’ av verbet seq’ui följa; jfr
sekunda, konsekvent
sekves’ter kvarstad, beslag: av lat. se-

ques’trum med samma bet.
sel lugnvatten: fsv. isl. sil, no. sel; trol.
besläktat med sila i bet. ’rinna
långsamt’; jfr sil

sele: fsv. isl. sili, seli, no. sile, sele;
gemens. germ. ord (ty. Siele), besläktat
med ty. Seil, fsv. sime rep; till en
indoeurop. rot. med bet. ’binda’
selektion (i sammansättn.
selektionsprincipen, -teorien "läran om det naturliga
urvalet"): av lat. selec’tio urval, bildn.
till selig’ere utvälja; jfr selektor,
elektor

selek’tor (anordning för avgränsning av
våglängder, på radioapparat): av lat.

selec’tor utväljare; bildn. till selig’ere
utvälja, se selektion. Härtill selektiv
utväljande, med förmåga att välja och
utestänga allt störande (ofta om
radiomottagare), våglängdsavgränsande:
modern ny bildn.
sele’n (ett icke-metalliskt grundämne):
bildn. till grek. sele’ne måne
selleri’ [el. sel’-] (en matväxt): av ty.
Sellerie, fra. céleri; ytterst till lat.
seli’-num selleri

selot, zelot [-o’t, -å’t] blind trosivrare:
bildn. till grek. ze’los nit, iver (jfr j alu)
selters- (i seltersvatten o. dyl.): efter
orten Selters i Hessen-Nassau,
Tyskland

semafor [-få’r] signalapparät: bildn.
av grek. se’ma tecken och foros’ bärare
semantik betydelselära: av fra.
séman-tique; modern bildning av grek.
se-mantikos’ (adj.) med betydelse, med
innebörd. Jfr semasiologi, semologi
semasiologi [-ålågi’] betydelselära:
modem bildn. av grek. semasi’a betydelse
och log’os lära; jfr semologi
seme’m ett tankeinnehåll uttryckt i
språklig form, en betydelse: ordet är
bildat av Ad. Noreen i analogi med
fonem och morfem
semes ter ledighet, fridagar: över ty. av
lat. semes’tris som varar sex månader,
bildat av sex 6 och men’sis månad;
urspr, ’halvår’, spec. ’föreläsningsperiod
vid universitet, termin’; denna bet. har
ordet ännu i ty. och da.; den nutida
sv. bet. känd från slutet av 1800-1.,
trol. uppkommen som motsats till
(arbets)termin
semi- (i semifinal, semikolon m. fi.): av
lat. se’mi halv-, samma ord som grek.
he’mi- (se hemisfär)
seminarium (utbildningsanstalt för
lärare m. fi.; vetenskaplig övningsanstalt):
lat. ord med egentl, bet. ’trädskola;
plantskola’; till se’men sående; frö (jfr
2 så). Härtill seminarist
semination konstgjord befruktning:
modern bildn. till lat. se’men säd, frö.
Härtill seminera; semi’n- (i seminförening o.
dyl.)

semi’t: bildn. till Sem, namnet på Noas
äldste son

387

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free