Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sjåp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjåp
sjouw eller frisiska sjoe, egentl, ett
sjömansord. Härtill sjåa; sjåare
sjåp: variation av våp, låp, sv. dial.
skåp sjåp (no. skåp skvallerkäring) m.
fi., med pejorativt sj-ljud; jfr sjaskig.
Härtill sjåpig
sjås (pl. sjåser), sjåsa sig, sjåsig: se
choser
1. själ säl: gammal sidoform av säl
2. själ (människosjäl, ande): fsv. sial,
siæl; av fornsaxiska siala eller
forn-frisiska siele, lånat med kristendomens
införande; got. och västgerm. ord (ty.
Seele, eng, soul) av okänt ursprung
själatåget (ligga i s.): ombildn. av äldre
sv. liggia i siälatoghan; av mit. seletogen
vara i dödskamp, till togen tåga, draga
själv: fsv. siælver, isl. sjalfr, no. sjølv;
gemens, germ. ord (ty. selber, eng.
self)
självspilling självmördare: liksom äldre
sv. självspillan självmord till spilla
i bet. ’fördärva’; jfr isl. spilla sér begå
självmord
självständig: av ty. selbständig med
samma bet.; egentl, ’som står för sig
själv’ (till stå)
självsvåld: fsv. siælfsvald
självbestämmelse, frihet; med bet. ’tygellöshet, brist
på disciplin’ från mit. sulfwàU. Härtill
självsvåldig
sjätte: fsv. siætte, sætte. isl. säti, no. sette;
gemens, germ. bildn. till sex (ty.
sechste, eng. sixth) med motsvarighet i
andra indoeurop. språk
sjö: fsv. sior, isl. sjör, no. sjo; gemens,
germ. ord (ty. See, eng. sea) av dunkel
härkomst
sjöskum (ett mineral, sepiolit): efter ty.
Meerschaum (varav da. mer skum), fra.
écume de mer med samma bet.; mineralet
kan flyta på vatten och troddes förr ha
uppkommit av stelnat havsskum
skabb: fsv. skabber; jfr isl. no. skabb;
gemens, germ. ord, besläktat med
skava och med lat. scab’ies skabb, utslag,
klåda. Härtill skabbig
skabrö’s oanständig: av likabet. fra.
scabreux; av lat. scabro’sus skrovlig
skackel: se skakel
skald
skada (subst.): fsv. skapi (dat. ack.
skapa), isl. skaöi med samma bet.;
gemens. germ. ord (ty. Schade)< Härtill
skada (verb): fsv. skapa, isl. skada;
gemens, germ. ord (ty. schaden); jfr
oskadd; skadlig; skadestånd: jfr stå
risky provet, sitt kast o. dyl.
skadd(a) (dial., västsv.) dimma: no.
skodde dimma; besläktat med ty.
Schatten skugga, mörker, eng. shadow
Skaffa: av ty. schaffen skaffa, vara
verksam, arbeta, den högtyska
motsvarigheten till det nordiska skapa;
jfr anskaffa, beskaffad,
rättskaffens. Härtill skaffare (älderdoml.);
skafferi’ lagerrum för matvaror
skaf(f)öttes: sv. dial. även skakföttes;
bildn. till fot i sammansättn. med sv.
dial. skack sned (fsv. skakker skev,
sned)
1. skaft: fsv. skapt, skaft, isl. skapt, no.
skaft; gemens, germ. ord (ty. Schaft,
eng. shaft), besläktat bl. a. med lat.
sca’pus skaft och grek. ske’ptron stav
(se scepter); jfr skäfta; schakt, 2
skäkta
2. skaft (i vävstol) solvkäpp: se fyr-,
tveskäftad
skaka: fsv. isl. no. skaka; gemens, germ.
ord (eng. shake) med släktingar i
sanskrit; jfr 3 skäkta
skakel (skackel) [-akk’-]: sv. dial. skakul,
isl. skgkull, no. skokul; gemens, germ.
ord (eng. schackle fotboja, black, ty.
Schackel kedjelänk), trol. med
grund-bet. ’kedja’; till en indoeurop. ordgrupp
med bet. ’omgjorda’
Skal: fsv. no. skal; gemens, germ. ord
(ty. Schale skal, eng. shale skiffer),
till en indoeurop. ordgrupp med bet.
’klyva’; besläktat bl. a. med skilja
och skål
1. skala löpa, springa (vard.): trol. en i
slangspråk uppkommen överförd
användning; jfr barka, flänga, kvista
2. skala måttstock; musik term: av
likabet, ital. scala; av lat. sca’la stege,
trappa; jfr echelong, eskalera
skalbagge: till bagge i bet. ’klump’
(eller på grund av de hornlika spröten)
Skald: litterärt lån från isl. skald
diktare; av outredd härledning; ordet
395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
