Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skrott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrott
skråla
skrott [-å-] flådd djurkropp; kärnhus:
da. skrut, no. skrott kropp; trol. till
sv. dial. skrynta kropp, no. skrunt
kärnhus, med grundbet. ’ngt kluvet’
skrov [-å’-] kropp, bål; skeppsskrov: no.
skrov öppnad kropp av ett djur; av
omstritt ursprung
skrovlig [-å’v-, -åvv’-]: no. skruvlutt
skrovlig (om is); jfr sv. dial. skruvel
något skrovligt, isl. skrof, no. skrov
skrovlig is; möjl. besläktat ined ty.
schroff skrovlig; brant
skrubb kyffe, liten skräpkammare,
göm-sle: jfr fsv. skrubba bergsklyfta,
jordhåla; gömställe; möjl. besläktat med
ty. schroff ojämn, söndersplittrad (om
berg)
skrubba skava; grovkarda; borsta med
grov borste: no. skrubba, lågty.
schrub-ben med samma bet.; jfr sv. och no.
dial. skrabba skava, skrapa, skrubba,
lågty. och holl. schrabben med samma
bet. Härtill skrubb och skrubbor (plur.)
bannor
skrud: fsv. skruper; jfr isl. skrud n., no.
skrud n. med samma bet.; möjl. av
forneng. scrud dräkt
skrumpen: gammalt perf. part. till
skrympa
skrupler [skru’p-, skrupp’-] (pl.)
samvetsbetänkligheter: ytterst av lat.
scru’pu-lus liten sten; betänklighet, bekymmer.
Härtill skrupulö’s full av
betänkligheter; ytterst samvetsgrann: av fra.
scrupuleux, av lat. scrupulo’sus.
Motsatsen är skrupelfri
skrupen’s uppsträckning, bannor: sv.
dial. även skurpän’s; av oklart
ursprung; möjl. är slutleden -päns en
folklig form av medeltidslat. peniten’tia
kyrkostraff (se pen i tens), och förleden
skrubba eller 1 skura i bet. ’banna’
Skruti’nium (sammanträde för
bedömning av studentexamen): av lat.
scruii’-nium undersökning, till scruta’ri
undersöka, rannsaka
skruv: no. skruv; av lågty. schrüve med
samma bet. (ty. Schraube); dunkelt.
Härtill skruvmutter: av ty.
Schrauben-mutter, egentl, ’skruv-moder’
skrymma: sv. dial. skrymma, skrömma
(isl. Skrymir, namn på en jätte); jfr no.
skrymja ta stor plats; trol.
sammanhörande med no. skrum lös, porös.
Härtill skrym me hur mycket ngt
skrymmer, vad det tar för plats,
utrymme
skrympa: av ett ej belagt fsv. skrimpa
(med perf. part. skrumpen),
motsvarande isl. no. skreppa med samma bet.;
gemens, germ. ord (jfr ty. schrumpfen
krympa), besläktat med skarp och
skorpa
skrymsla, skrymsle: jfr äldre sv.
skrym-sel, sv. och no. dial. skrymsl spökeri,
spöke (isl. skrimsl), egentl, ’något, som
synes otydligt’, no. skrymsla mörkna;
vidare äldre sv. skrymmel spökeri,
bländverk (isl. skrim svagt ljus) och
skrymta
skrymta: fsv. skrymta förställa sig,
hyckla; dölja, da. skrømte skrymta;
samma ord som sv. och no. dial. skrymta
spöka; jfr skrymsla. Härtill skrymt;
skrymtare; skrymteri’
skrynkla: avledn. av äldre sv., sv. dial.
skrynka med samma bet.; besläktat med
fsv., sv. dial. skrunkin skrumpen; till ett
starkt verb med bet. ’skrympa, bli
mager’, som återfinnes i no. skrøkka,
eng. shrink; jfr rynka
skryp odryg (norrl.): sv. dial. skryp, no.
skryp odryg, kortvarig, isl. skriüpr
bräcklig; besläktat med skröplig
skryta: i äldre sv. även ’skrika’, sv. dial.
snarka, no. skryta skrävla; frusta; med
grundbet. ’skrika, larma’;
ljudhärmande. Härtill skryt
1. skrå förening av yrkesmän: fsv. skra
dokument, isl. skra torrt stycke skinn,
skinnbok, no. skrå stycke läder (jfr
skråpuk); alltså egentl, om skråets
stadgar, avfattade på pergament
2. skrå (i uttrycket på skrå på sned):
da. skrå sned; av lågty. schråt sned,
besläktat med skräda
3. skrå tuggtobak: da. och no. skrå, med
samma bet., egentl, ’avskuret stycke
av en tobaksrulle, buss’; av mit.
schråt avskuret stycke, till schråden
skära; sålunda samma ursprung som
2 skrå; jfr även skräda
Skråla: fsv. skrala, no. skråla; även fsv.
skröla, no. skraula och sv. dial. skråla
403
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
