Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skymta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skymta
skäll
skymta: trol. liksom da. skimte skymta
samma ord som no. dial. skimta glimta,
till isl. skima, se skimra
skymundan (i uttrycket i s.) undangömd
plats: ursprungl. en imperativisk
bildning (skym undan/), liksom krypin,
suput m. fi.
skynda: fsv. isl. skynda; jfr fsv. isl.,
sv. och no. dial. skunda med samma bet.;
gemens, germ. ord, trol. med urspr,
bet. ’driva på’
skynke: besläktat med sv. dial. skunk
ett slags röck; av omstridd upprinnelse
skyskrapa: efter likbet. eng. skyscraper,
till sky himmel; sålunda eg.
’himmel-skräp are’
skytt: fsv. skytte; av lågty. schütte med
samma bet. (ty. Schütze); besläktat
med skjuta
skyttel, sköttel skottspole: samma ord
som isl. skutill, no. skutel kastspjut;
stång att skjuta för (i no. även
’skottspole’); bildn. till skjuta, egentl,
’något att skjuta med’
Skåda: fsv. skupa, isl. skoda, no. skoda;
nord. ord med grundbet. ’betrakta,
undersöka’; besläktat med ty. schauen
skåda, eng. show visa och med lat.
cave’re akta sig för
Skål: fsv. skal, isl. skäl, no. skål; gemens,
germ. ord (ty. Schale), besläktat med
skal; jfr skålpund
Skåla (s. med varandra): med skålar i
händerna dricka varandra till. Härtill
tillropet skål!
skålla: fsv. skalda, no. skalda; möjl.
iånat från fornfra. escalder (fra. échauder)
övergjuta med kokhett vatten; av lat.
excalda’re göra ett lätt avkok på ngt
skålpund (äldre viktenhet, ung. 425
gram): fsv. skalapund, egentl, ’pund
som uppväges med viktskål’; se skål
skånk: se skänk
Skåp: fsv. skap, no. skåp; av lågty. schap
fat, kar; skåp; besläktat med schåpe, se
skopa
skår bredden av liens slag, sträng (av
gräs el. säd): da. o. no. skår med samma
bet.; bildn. (med avljud) till skära
skåra (subst.): fsv. skura, no. sköra;
gammal bildn. (med avljud) till 1
skära; jfr 2 skura
skåre öppen skjutkoja (vid fågeljakt)
även i uttrycket sitta i s. ihop med ngn:
trol. samma ord som sv. dial. skole
skjul (vid jakt), skåla koja, no. skole
vedskjul, tillbyggnad till uthus, fno.
skdli m. skjul el. avbalkning vid
fähus, isl. skdli m. stor stuga
skårsa skåra (ålderd., dial.):
diminutiv-bildn. till skåra
skäck fläckig häst: av ty. Schecke
med samma bet.; trol. bildn. på ordet
schack, med grundbet. ’färgad som ett
schackbräde’
1. skädda (en flundrefisk): möjl. samma
ord som no. skjedda flat sten
2. skädda bräde som används vid
logg-ning: no. skjedda flat skiva; se 1
skädda
Skäfta sätta skaft på: bildn. till 1 skaft;
jfr fyr-, tveskäftad
skäfte (en växt, Equisetum): bildn. till 1
skaft; växten användes till att glätta
trä, t. ex. bordskivor och skaft
(spjutskaft); kallas även skavgräs, ty.
Schaftheu
Skägg: fsv. skæg, isl. skegg, no. sk]egg;
nord. ord med grundbet. ’något som
sticker fram’; besläktat (genom avljud)
med skog
1. skäkta vägglus: möjl. samma ord som
2 skäkta (på grund av utseendet)
2. skäkta (stor o. bred) pil: fsv. skækta,
no. skjekta; av lågty. schecht
spjutskaft, bildn. till schacht skaft; se
schakt, 1 skaft
3. skäkta på visst sätt behandla lin:
fsv. skækta; trol. bildat till skaka; jfr
sv. dial. skaka linbråka
4. skäkta slakta enligt judisk ritual:
av likabet. ty. schächten; av ett
hebreiskt ord schacha’t slakta
1. skäl (bl. a. i orden vägskäl och
väv-skäl): fsv. skiæl; till skilja; jfr 2
skäl
2. skäl orsak: fsv. skiæl särskiljande,
förstånd, medvetande; rättvisa, plikt;
orsak; egentl, samma ord som 1 skäl,
anslutande sig till skilja i dess
sekundära betydelser. Härtill skälig
skäll blåsur, gällen (om mjölk): sv.
dialektord av oklart ursprung; möjl. be-
407
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
