Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - smaragd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smaragd
smultron
motsvarigheten till ital. smaVto (se
smalt)
smarag’d (grön ädelsten): av grek.
smar’-agdos med samma bet., trol. ett
semitiskt lånord
sma’rt slug, slipad: av likabet. eng.
smart, egentl, samma ord som smärt
smaska: no. smaska, eng. smash;
ljud-härmande ord, liksom sm is k a och
smacka; jfr även slaska m. fi.
smått (fönstersmatt O. dyl.): nybildn. till
sv. dial. smetta {smått) krypa, smyga, jfr
smutt
smattra:.no. smattra; ljudhärmande ord
liksom eng. smatter pladdra, ty.
schmet-tern braka, lågty. smaddern plaska
smed: fsv. smiper, isl. smiår, no. smid;
gemens, germ. ord (ty. Schmied, eng.
smith), ytterst till en rot med bet.
’skära, hugga’; jfr smedja, smida
smedja: fsv. smipia, isl. smidja; gemens,
germ. ord (ty. Schmiede, Schmüte, eng.
smithy), bildn. till smed
smeka: fsv. smekia, no. smeikja; gemens,
germ. ord (jfr ty. schmeicheln smickra)
med urspr. bet. ’stryka’; besläktat med
smickra
smeta: fsv. no. smita; till en germ. rot
med bet. ’smörja på’; besläktat med
smita
smickra: fsv. smikra, da. smigre; nord.
ord, besläktat med no. smika stryka och
med smeka. Härtill smicker
smida: fsv. smipa, isl. smida, no. smida;
nord. ord, besläktat med smide,
smidig, smed, smedja
smide: fsv. smidhe, isl. smiöi; gemens,
germ. ord (ty. Geschmeide), bildat till
smida
smidig: av lågty. smtdich (ty.
geschmei-dig); egentl, ’lätt att smida’; till smida
smila: no. smila, da. smile; gemens,
germ. ord (eng. smile), trol.
sammanhängande med andra indoeurop. språks
beteckningar för ’le’, bl. a. lat. mi’rus
beundransvärd (egentl, ’som man
undrar över, ler åt’; jfr mirakel)
smink: av tv. Schmink[e] med samma
bet.; av omstridd härstamning
smiska ge stryk: sv. ord, trol.
ljudhärmande, liksom smaska och sv. dial.
smuska med samma bet.
smita (i smita undan, s. till o. dyl.): no.
smita slå till, bestryka; gemens, germ.
ord (ty. schmeissen, eng. smite slå),
besläktat med smeta och smitta.
Härtill smita (en hel s.)
smitta (subst.): fsv. smitta; av lågty.
smitte smutsfläck, smuts; till smitten
(ty. schmitzen) bestryka; smutsa ned,
besläktat med smita
smocka [småck’a, smock’a] slå: sv. dial.
smocka; variationsbildn. till smäcka,
smacka i bet. ’slå’ och sv. dial. smicka
smälla
smoking [små’king] svart, kavajliknande
röck (i England kallad dinner-jackä):
1 Tyskland, Danmark och Sverige
brukad förkortn. av eng. smoking-jacket
rökrock, till smoke röka
smolk (t. ex. i mjölk): trol. bildat till
2 smul (sv. dial. smol, smål)
smorläder: av smort läder; till smörja
smuggla: av lågty. smuggéln (ty. schmug-
geln) med samma bet.; besläktat med
smyga
1. smul (i uttryck som smul sjö): egentl.
smult; jfr fsv. smultna, sv. dial. smylia
bli lugn; besläktat med smälta,
smultron
2. smul (i uttryck som inte ett smul):
sv. dial., no. smol avfall, smulor (jfr
smolk); liksom smula och (trol.)
smal till en rot med bet. ’krossa,
mala’; besläktat med mala
smula: fsv. smula, no. smola; bildn. till
det kollektiva 2 smul (jfr flisa, myggar
planka till flis, mygg, plank o. a.)
smulgråt snål varg: eg. ’en som gråter
över smulor (som går åt)’; trol. en
nybildn. vid slutet av 1600-t.
smult isterflott: no. smolt; besläktat
bl. a. med ty. Schmalz smält fett, bildn.
till smälta
smultron: fsv. smultron; speciellt sv. ord
(sydsv. o. västsv. dial. ha i stället
jordbär); med oklar formutveckling,
men säkert sammanhörande med äldre
sv. smult, sv. dial. smulter mör, lös,
till smälta; jfr no. multer hjortron,
till multna; kanske av ett äldre
smulter (koll.) med tillagt
bärnamns-suffix -ön. Jfr jordgubbe
415
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
