Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - snabb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snabb
snickra
snabb: sv. ord (även i dial.) av outredd
härledning; trol. besläktat med no.
snapp kort, knapp, rask och med
snappa
snabel: av ty. Schnabel med samma bet.
snacka prata: fsv. snakka prata,
skämta, da. snakke prata, no. snakka; av
lågty. snacken med samma bet.;
ljudhärmande
snagga kortklippa: till sv. dial. snagg,
snägg kort, isl. sngggr kort; jfr 1
snugga, snygg. Härtill snaggig;
snagghårig
snappa: fsv. snajrpa, da. snappe; av
lågty. snappen med samma bet. (ty.
schnap-pen, eng. snap); egentl, ’med munnen
hastigt rycka åt sig* (t. ex. snappa efter
luft, flugsnappare); trol. ljudhärmande,
liksom t. ex. 2 nappa, snacka,
snatta; jfr snaps, snabb
snapphane: ursprungl. om de slesvigska
böndernas frivilliga uppbåd 1644; av
lågty. snaphane stråtrövare (ty.
Schnapphahn), till snappen, se snappa;
för efterleden jfr sladdersnushane o.
a., till 1 hane tupp i överförd bet.
snaps sup: av lågty. snapps eller ty.
Schnaps med samma bet., egentl,
’mun-full’; till snappa
snapshot [snapp’sjått] ögonblicksbild:
eng. ord ("snapp-skott") till snap
snappa, knäppa, smälla (se snappa)
snar: fsv. no. snar, isl. snarr rask,
modig, skarp; gemens, germ. ord, egentl,
’som snor sig’; till ett verb isl. no. snara
sno, vrida; jfr snara, snärja, snår.
Härtill adv. snart
snara (subst.): fsv. isl. no. snara;
gemens. germ. ord (eng. snare); till verbet
isl. no. snara sno, vrida, fsv. snæria,
se snärja
snarka: fsv. no. snarka med samma bet.,
gemens, germ. ord (lågty. snarken, ty.
schnarchen frusta; snarka);
ljudhärmande, liksom likbet. da. snorke, lågty.
snorken, sv. och no. dial. snerka
snarpa (om änders läte): ljudhärmande;
jfr snärpa
snarra skorra: ljudhärmande
snarstucken: äldre snarsticken som lätt
blir stött, förnärmad, till sticken
förargad, ömtålig, da. stikken; härtill
sticknas bli ond, fsv. stikna; bildn. till 1
sticka
snaska äta sötsaker, äta osnyggt: no.
snaska nosa, snoka; ljudhärmande (jfr
snusk). Härtill snask sötsaker; snaskig;
snasker
snatta: fsv. no. snatta (isl. snattari
rövare); speciellt nord. ord av oklart
ursprung, sannolikt ljudsymboliskt; jfr
sv. dial. snatta stjäla sig till något, göra
något oförmärkt. Härtill snatteri’
snattra: fsv. snatra med samma bet., no.
snatra frusta; spraka, lågty. holl.
snate-ren pladdra; ljudhärmande, liksom t. ex.
brumma, böla, gnägga, jama.
Härtill snatter
snava: fsv. snava, lågty. snaven; jfr no.
snåva snava; av dunkelt ursprung
sned: speciellt sv. ord, känt först från
1500-t.; grundform och bet.-utveckling
därför oklara; jfr sv. dial. sneda (snäida)
skära tvärs över (plöja tvärs över en
åker o. dyl.), fsv. snedha (æria ok
trædha), isl. sneiöa; till snida. Härtill
uttrycket på sned: äldre sv. även på en
sned, no. på sneid (jfr isl. d snid); på
snedden; snedda
snedig (dial.) listig, bakslug, underfundig:
da. snedig med samma bet.; av mit.
snëdich (sneidich) listig, slug, trol.
urspr, ’skärande, skarp’ (ty. schneidig),
till verbet sniden skära, i bildlig
användning; se snida
snegla [sne’gla, snegg’la]: trol. till sv.diaL
(Götaland) sniga smyga, sneg listig,
bakslug; alltså egentl, ’ge lurande
ögonkast’
snes krakstör; sädesskyl: fsv. snes kvist
el. pinne (varpå något hänges upp), isl.
no. sneis (da. snes tjog); gemens, germ.
ord, till snida; alltså egentl, ’avskuren
gren’. För räkningen jfr 2 timmer,
1 val
snibb: jfr no. snibba, lågty. snibbe med
samma bet.; besläktat med no. snabb
bit, stump och snipa, snipp
snickare: fsv. snitkare, no. snikkar; av
lågty. sniddeker med samma bet.; till
sniddeken snickra, se snickra
snickra: ombildn. av fsv. (och sv. dial.)
snikka; av lågty. sniddeken med samma
bet., avledn. av snida
417
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
