Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - snubbor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snubbor
snärt
snubbor (plur.) bannor: bildn. till fsv.
isl. sv. och no. dial. snubba korta av,
snoppa av; banna; besläktat med
snoppa
snudda: no. snudda; jfr sv. dial. snudd
snibb, spets; trol. ljudmålande; jfr
nudda
snudig fin, nätt (värml. dial., t. ex. hos
Fröding): västlig dial.-form av sno dig
1. snugga liten tobakspipa: sv. dial.
även ’kort båt, kort piska’ o. s. v.; till
snagg kort, se snagghårig
2. snugga snylta, gå och fika efter något
att äta: no. snugga snusa, vädra, möjl.
egentl, ’nosa’; jfr sv. dial. snagg mun,
trut
sn ultra (en havsfisk): trol. till no. snultra
snylta (med hänsyftning på fiskens
stora mun); jfr snylta
snurra (verb): i äldre sv. endast ’surra
(som en spinnrock), brumma’; no.
snurra, lågty. snurren, ty. schnurren;
ljudhärmande, liksom 1 surra m. fi.
1. snus: förkortn. av snustobak, till
snusa
2. snus i uttrycket vara på snusen
halv-full (vard.): sv. dial.-uttryck av oklart
ursprung
snusa draga in luft el. snus genom
näsan, vädra: no. snusa; trol. av lågty.
snusen, bildat på snus snut, nos
snusk: jfr no. snuska snylta, snugga;
variationsbildn. till snask. Härtill
snuskig
snut nos, näsa, trut: no. snut nos; spets;
gemens, germ. ord (ty. Schnauze nos,
eng. snout pip); jfr med liknande bet.
snusa, 2 snugga, snuva, snylta;
se snyta
snuva: fsv. snuva, no. snuve; trol. av
lågty. snuve med samma bet.; ursprungl.
ljudhärmande, liksom t.ex. ty. schnauben
fnysa, schnaufen flämta, Schnupfen
snuva, eng. snuff fnysa, nosa; jfr
snyfta, snövla
snyfta: fsv. snøpta med samma bet.; da.
snøfte vädra, nosa; trol. besläktat med
snuva
snygg: sv. dial. snygg kort, liten, nätt,
motsvarande isl. snøggr, no. snøgg kort,
korthårig; sidoformer är sv. dial. snagg
(i snagghårig) och 1 snugga
snylta: da. snylte, egentl, nosa, vädra;
avledn. av sv. och no. dial. snulla
snövla; jfr snultra, snut
snyta: fsv. snyta (imperf. snytte), isl.
snyta; bildn. till snut. Härtill snyta
vrå, hörn (dial.) och snyte n. snut, nos
(vard.)
snål: fsv. snal, no. snål; äldre sv. ’sniken,
glupsk, tjuvaktig’, eg. ’som snokar,
snusar’, bildn. till no. snå leta efter,
snoka efter. Härtill snåljåp (till namnet
Jåp Jakob), -måns
snår: sv. och no. ord, känt från 1600-t.;
1 dial. även snar; egentl,
’sammansling-ring, något hopsnott’, besläktat med
snar, snara och snärja
1. snäcka (benämning på vissa blötdjur):
da. snekke; av ty. Schnecke med samma
bet., besläktat med snigel
2. snäcka (ett slags fartyg): fsv.
snæk-kia, isl. no. snekkja; jfr lågty. snicke
liten båt, forneng. snacc krigsskepp;
härledning oklar
1. snäll: fsv. sniæller rask, snabb, duktig;
klok, skicklig, isl. snjallr och no. snjell
med samma bet., da. snild klok;
gemens. germ. ord (ty. schnell snabb, se
2 snäll-) med grundbet. ’hastig’; den
nutida bet. ’god och vänlig’ först från
början av 1800-t.; jfr snille, snilla
2. snäll- (i snällpress, snälltåg): efter ty.
Schnell- (-presse, -zug), till schnell hastig;
se 1 snäll
snäppa (benämning på ett flertal olika
fåglar): av likbet. lågty. sneppe, snippe,
samma,ord som snipp; besläktat med
snipa
snäppare lansett: av ty. Schnepper med
samma bet.; bildn. till snappa.
Härtill snäppa åderlåta
snärja: fsv. snæria, bildn. till adj. snar
och subst, snara. Härtill snärje risigt
snår; snärjig
snärp borst på ax: no. snerp, bildn. till
sv. och no. dial. snarp skrovlig; vass
snärpa (om ankors o. änders läte):
ljudhärmande (jfr snarp a)
snärt: no. snert spets; snärt; till äldre
sv. (och sv. dial.) snärta, no. snerta
hastigt fara förbi, hastigt slå till;
ljudmålande
419
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
