Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sovel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sovel
sparris
a. i sanskrit, iriska och slaviska språk;
jfr somna, söva, sömn; somnambul
sovel: fsv. isl. sufi, no. suvl; gemens,
germ. ord, besläktat med soppa och
supa
sovjet [såvjett’] (den ryska
kommunistiska regeringen): av ryska sovjet [-[sav-jet’],-] {+[sav-
jet’],+} förkortning av Sovjet rabotjich
deputatov, ’rådet av arbetardeputerade’.
Härtill Sovjet: förkortning av
Sovjetunionen; sovjefsk
sovra
å’-J noggrant urvälja: av lågty.
suvern (ty. säubern) rena, sovra; till ty.
sauber ’ren*
spackla: äldre spaktia; till ty. Spachtei
spatel, av oklart ursprung; jfr sp a tel
spad: fsv. spadh, isl. spad, no. spad;
besläktat med späd; av omstridd [-härkomst; jfr späda
spade: fsv. spadhe, isl. spaöi, no. spade;
gemens, germ. ord (ty. Spaten, eng.
spade), besläktat med grek. spath’e
brett och platt föremål, varifrån spa.
espa’da (se spader), ital. spa’da, fra.
épée värja
spader (kortspelsterm): av da. spader,
ombildn. (efter hjärter m. fi.) av ty.
Spaten spade; spader; i den senare bet.
efter spa. espa’da svärd, se spade
spaghetti [-gett’i] (ett slags makaroner):
av ital. spaghetti pl., avledn. av spago
tråd, snöre
1. spak (subst.): fsv. späker, no. spak;
trol. av lågty. spake med bl. a. samma
bet.; möjl. till en ordgrupp av
ljudhärmande ursprung med bet. ’bräcka,
knaka’
2. spak (adj.): fsv. späker förståndig;
fridsam, isl. spakr, no. spak; trol. med
grundbet. ’uppmärksam, aktpågivande’;
jfr kännspak, späka
spaljé (spjälverk till stöd för växter):
över ty. av fra. espalier med samma bet.;
av ital. spallie’re, avledn. av spalVa
skuldra; stöd
spalt: av ty. Spalte spricka; spalt; till
spalten klyva; besläktat med spjäll.
Härtill spalta (s. upp)
spana: fsv. spana locka; locka fram;
utforska; leta; ytterst av en rot med bet.
’draga, spänna ut’
spanjolett’ (anordning för stängning av
fönster el. dörrar): av fra. espagnolette,
bildn. till espagnol spansk
spankulera gå och driva: dialektord,
med växelformen spanketera; ombildn.
av spatsera och spekulera
1. spann brospann: bildn. till 1 spänna;
jfr fsv. (och sv. dial.) span, ett visst
längdmått (1/4 aln, ung. 15 cm), egentl,
avståndet mellan tummen och
långfingret, då de är utspända, isl. spqnn;
gemens, germ. ord (ty. Spanne)
2. spann hink; visst rymdmått: fsv.
spander (Sveal., jfr skäppa), se
spannmål; jfr isl. no. spann n.; möjl. bildn.
till stammen i 1 spänna (alltså ’ett
med band hopspänt laggkärl’)
3. spann anspann: av lågty. span med
samma bet. (jfr ty. Spann, Gespann);
till spännen, se 1 spänna
spannmål: fsv. spannamal (beteckning
för en skatt som utgick i säd), egentl,
’mätning i spannar’, till 2 spann och
3 mål; jfr vadmal
spannrem: av lågty. spanrem (ty.
Spann-riemen) rem att spänna över knäna; till
1 spänna
spant (båt-): no. spant; av lågty. el. holl.
spant med samma bet., besläktat med
1 spänna
spara: fsv. isl. no. spara; gemens, germ.
ord (ty. spåren, eng. spare); till fsv. no.
spar, isl. spärr sparsam; med
anknytningar i andra indoeurop. språk. Härtill
sparsam
sparka: no. sparka; &-avledn. av roten
i spjärna
sparkstötting: sv. dial. stötting, stytting
skogskälke, kort släde att köra timmer
på, no. stytting; bildn. till sv. dial.
stutt, stunt kort, fsv. stunter, isl. stuttr,
no. stutt (jfr stint a)
spa’rlakan sängomhänge: fsv. isl.
sparlakan, no. sparlakjen; av lågty.
sper-laken duk som man spänner el. breder
ut över säng, bord, vagn o. dyl.; till
sperren spänna, se spärra
sparre: fsv. no. sparre, isl. sparri;
gemens. germ. ord (ty. Sparren, eng. spar),
bildat till en rot med bet. ’sträcka;
sparka’; jfr spjärna, spärra
sparr’is: över tyskan av lat. aspar’agus
423
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
