- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
426

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - spillo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

spillo

spirituös

spillo (i uttrycket till spillo): fsv. tü
spille; efter lågty. to spilde till spilden
förstöra, samma ord som spilla
spillra: no. spildra trästicka; gemens,
germ. ord med bet. ’avkluvet,
avsplittrat stycke’; besläktat med spjäll
spillånga (en torskfisk): till sv. dial. spüa
spjäla, besläktat med spjäla (fisken
torkas utspänd med träspjälor). Jfr
spirlånga, långa

spilta: no. spiltog (spjell-), da. spiltov;
trol. sammansatt av sv. dial. spila
spjäla och tå boskapsfålla, inhägnad (jfr
da. fortov trottoar, egentl, ’en tå framför
huset’); se 2 tå, tånge

1. spindel (leddjur): fsv. spinnil; bildn.
till spinna

2. spindel (roterande del av en
mekanism): av ty. Spindel (äldre spinnet) med
samma bet., bildn. till spinnen, se
spinna; jfr 2 spel

spinell’ (ett slags ädelsten): över fra.
spinelle av ital. spinelVa med samma
bet.; trol. till lat. spi’na tagg
spinett’ (ett slags klaver): över ty. av
ital. spinetfa med samma bet.; bildn.
till lat. spi’na tagg
Spinga spänta, klyva: sydsv. ord utan
säkra anknytningar; jfr med samma
bet. sv. dial. spinta och spänta
spink (sparvfåglar: grå-, gul-, pilspink):
möjl. att sammanställa med sv. dial.
spink flisa (jfr spinkig); kanske också
en variationsbildn. till fink och
ljudhärmande

spinka tälja, spänta, klyva (ved): sv.
dialektord av ovisst ursprung (jfr
spinga, spänta, spinta). Härtill
spink: sv. dial. ’flisa, avskuret stycke,
flisa, avfall (sågspink); klen, mager
person’; spinkig tunn och smal, mager;
da. spinkel, no. spinken; kanske också
spink sparv, fink

1. spinn virvel, snurra, skruvrörelse
nedåt (av flygplan): av likabet. eng. spin,
till verbet spin spinna, sno

2. spinn, spinnare roterande drag vid
spinnfiske, s virvel: till spinna på
grund av den roterande, spinnande
rörelsen hos betet

spinna: fsv. isl. no. spinna; gemens,
germ. ord (ty. spinnen, eng. spin), trol.

med en grundbet. ’draga, spänna’ (och
i så fall besläktat med 1 spänna,
spene); jfr spånad, spindel, 2 spel
spinn’aker (ett slags segel): eng. ord,
enl. uppgift från uttalet Spinx av
ordet Sphinx som fartygsnamn
spinnrock: se 1 röck
spinta spänta, klyva ved: trol. en
sammansmältning av spänta och spinga,
spinka

spion [-o’n] kunskapare, hemlig spejare:
över tyskan av ital. spio’ne; av germ.
ursprung och besläktat med speja.
Härtill spionera speja, hemligt iakttaga;
spionage [-a’sj] spionerande; spioneri’

1. spira (verb): no. spira, da. spire;
tämligen ungt ord, bildat till 2 spira i bet.
’skott, stjälk’

2. spira (t. ex. torn-, kunglig s.): fsv.
spira stjälk, skott, isl. spira; gemens,
germ. ord (eng. spire skott, telning;
spira) med urspr. bet. ’spets’; jfr med
likartad bet. spett, 1 spik, spila (se
spillånga), lat. spi’na tagg, spi’ca ax

spira’1: över tyskan av medeltidslat.
spirade med samma bet.; över lat. spi’ra
av grek. spe’ira vindling, slinga
spiran’t (gnidljud, frikativa): egentl,
pres. part. av lat. spira’re andas; jfr
a-, in-, kon-, re-, transpirera,
spi-ritism

Spire’a (växt): av lat. spiræ’a, bildn. till
grek. spefira spiral, vindling (se sp ir al)
spiritis’m (tro, att människan kan stå i
direkt förbindelse med de avlidnas
andar): modern bildn. till lat. spi’rüus
andedräkt; ande; till spira’re andas (se
spirant); jfr 2 sprit spiritualism,
spirituell, spirituös. Härtill
spi-ritis’t

spiritualis/m (filosofisk) idealism:
modern bildn. till lat. spiritua’lis andlig; av
spi’ritus, se spiritism
spirituell’ kvick och fyndig: av fra.
spirituel med samma bet.; av lat.
spiri-tua’lis andlig, se spiritualism. Härtill
spiritualitet kvickhet
SpirituÖ’S sprithaltig: av fra. spiritueux
med samma bet.; till lat. spi’ritus (se
spiritism) i den nyare bet. ’sprit’ (se
1 sprit). Härtill spirituo’sa (plur.)
rusdrycker: modern nybildn.

426

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free