- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
427

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - spirlånga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

spirlånga

spor

spirlånga (om torskfisk): till 2 spira och
långa; jfr spillånga

1. spis spisel: no. spis; trol. i den best.
formen spiseln (uttalat ’spisen’)
uppkommen förkortning av spisel

2. spis uppstickande utslutning
(bok-tryckeriterm): av ty. Spiess, egentl,
’spjut’; jfr spetsborgare, spjut

3. spis föda: fsv. spis; över lågty. spise
(ty. Speise) av medeltidslat. spen’sa,
spe’sa utgift, omkostnad; jfr expenser,
spendera. Härtill spisa äta: av lågty.
spisen; bespisa

spisel: av lågty. pisel rum med
värmeinrättning (med s- trol. genom
association med 3 spis mat) av lat. (bal’neum)
pe’nsile varmluftsbadstuga; jfr 1 spis
spjut: fsv. spiut, isl. spjöt; gemens,
germ. ord (ty. Spiess, se
spetsborgare, 2 spis), trol. med grundbet.
’spetsig’ (jfr spö, spett m. fi.)
spjuver: sv. ord, av dunkelt ursprung;
rimmande med 2 luv och tjuv
spjäla el. spjäle: speciellt sv. ord, känt
först från täml. sen tid och svagt belagt
i dial.; därför möjl. bildat till verbet
1 spjälka (liksom t. ex. id och idka);
jfr dock sv. dial. spila (se sp ill ånga),
no. spela med samma bet.

1. spjälka med spjälor stödja något
brutet: fsv. spiælka, no. spjelka; till
sv. och no. dial. spjälk spjäla, med
besläktade ord i andra germ. språk;
jfr spjäla

2. spjälka splittra, sönderdela (särskilt
som kemisk term): jfr sv. dial. spilka
klyva i tunna skivor, spänta; till spjälk
spjäla, se 1 spjälka

spjäll: isl. spjald skrivtavla, no. spjeld
bräde; spjäll; med grundbet. ’kluvet
trästycke’, besläktat med t. ex. ty.
spalten klyva; jfr spillra
spjärna: fsv. spiærna, no. spenne, isl.
sperna; gemens, germ. ord (jfr eng.
spurn), besläktat med spår, sporre,
sparka och med lat. sper’nere
avlägsna; förakta
spleen [spli’n] svårmod, livsleda: eng.
ord; över fornfra. av grek. splen mjälte,
sålunda ’mjältsjuka’; man trodde att
melankoli härrörde från mjälten (jfr

mjältsjuk). I svenskan från omkr.
1890 (Hj. Söderberg m. fi.)
splendi’d lysande, präktig: av lat.
splen’-didus glänsande, skimrande; präktig;
utmärkt

1. splint vitved, ljus ved närmast under
barken: av lågty. splint el. ty. Splint
med samma bet.

2. splint splittra, spåna: trol. av lågty.
splinter med samma bet. Härtill splinta
klyva: av lågty. splinter en

split: fsv. no. split; av lågty. split strid;
jfr splitsa, splittra
splitsa (förena två rep med varandra
utan knut): av lågty. el. holl. splitsen
riva upp, klyva; förena två tågändar;
jfr lågty. spliten klyva samt split och
splittra

splitter- (förstärkande, t. ex. splitterny)-.
av ty. splitter- i samma bet., egentl,
’sticka, spåna’; jfr 2 spik-, 2 spiller-, [-sprittsplittra:-]
{+spritt-
splittra:+} av lågty. splitteren (ty.
split-tern); liksom split och splitsa till en
ordgrupp med grundbet. ’klyva’.
Härtill splitter
spola skölja: av lågty. spolen, spülen
med samma bet.(ty.spü7<m); av dunkelt
ursprung

1. spole (vävspole): fsv. no. spole;
gemens. germ. ord (ty. Spule) med oklar
härledning. Härtill spola (t. ex. garn)

2. spole (en fågel, spov): l-avledn. av ett
(icke belagt) fsv. spoe; se spov

spoliera fördärva: av lat. spolia’re kläda

av, blotta, plundra
spoling ung pojke: bildn. till sv. dial.
spole lång, smärt pojke; samma ord som
1 spole

spondé (versfot av två långa el. betonade
stavelser): av grek. sponde’ios med
samma bet.

sponta hopfoga bräder med fals och
ränna (jfr 3 not): till spont, av likbet.
ty. Spund, egentl, ’fals, tapp’
sponta’n frivillig; plötslig och
oöverlagd: av lat. sponta’neus frivillig.
Härtill spontanitet
spor [-o’-] groddkorn: över ty. av grek.
spora’ sådd, sående, säd; jfr
sporadisk, sperma, diaspora

427

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free