Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sprit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. sprit
bildn. till sprint löpa; ro hastigt; samma
ord som sv. dial. sprinta (sprant) springa,
hoppa
!. sprit (sjöterm): se spri
2. sprit alkohol: lånat (början av
1800-talet) från likabet. fra. esprit, även
’ande’; av lat. spi’ritus ande; fläkt; doft;
i medeltidslat. även ’flyktig essens’,
särskilt om alkohol; jfr spiritism,
spirituösa, espri
Sp rita (i sprita ärter o. dyl.): trol.
samma ord som sv. dial. sprita sprida; trol.
ett ljudmålande ord; jfr spreta
sprits spruta att pressa deg ur: av ty.
Spritze spruta, äldre Sprütze; besläktat
med spruta
spritt- (i sprütgàlen, sprittnaken o. dyl.):
möjl. ombildn. av splitter-i samma
användning
spritta: sv. dial. även ’spricka ut; välla
fram; gå upp (om solen)’, isl. no. spretta
(spratt); jfr sv. dial. sprinta hoppa;
spricka ut och 2 sprätta, sprattla,
språte
sprudla: av ty. sprudeln med samma
bet.
1. sprund öppning på kjol el. byxor: isl.
sprund (öknamn); med ursprungl. bet.
’spricka, remna’, liksom likabet. sv.
dial. sprutta, no. sprotta
2. sprund tapphål på tunna: fsv. sprund;
av likabet. lågty. spunt; med r från
1 sprund
spruta: no. Spruta; med ursprungl. bet.
’skjuta fram’; ljudhärmande, liksom t.
ex. spritta och ty. spriessen spricka
ut samt spriizen spruta fram (se spri ts);
jfr också spri, språte, spröt
språk: no. språk, da. sprog; känt fr. 1589;
av lågty. sprdke tal, samtal, språk (ty.
Sprache); till ty. sprechen (sprack) tala,
trol. besläktat med spraka och
sålunda ljudhärmande med grundbet.
’knastra, spraka’; jfr burspråk,
ordspråk. Härtill språka
språng: fsv. no. sprang; bildn. till
1 springa
språngande (förstärkande: s. ny): se
spångande
språte (pl. språtar) spröt, sticka: fsv.
spruti, isl. sproti, no. sprote; gemens.
spy
germ. ord (ty. Sprosse) med grundbet.
’telning, skott’; till ett germ. verb
’skjuta upp, spira’, som återfinns i ty.
spriessen, nära besläktat med eng.
sprout spira och med spruta; jfr också
spröt
spräcka: no. sprékka; med grundbet.
’komma ngt att spricka’; bildn. till det
starka verbet spricka
spräcklig: ombildn. av fsv. spræklotter
(isl. spreklöttr, no. spreklutt); till sv.
dial. spräckta liten fläck, no. sprekla
Spränga: fsv. sprængia, isl. no. sprengja;
gemens, germ. ord (ty. sprengen); med
grundbet. ’komma ngt att springa’;
bildn. till det starka verbet 1 springa
sprängd lätt saltad: efter ty. sprengen
beströ, breda ut, formellt
sammanfallande med sprengen spränga, se spränga
1. sprätt snobb: bildn. till 2 sprätta,
alltså egentl, ’person, som sprätter
med benen
2. Sprätt fart, kläm (sätta s. på ngn):
också bildn. till 2 sprätta
1. sprätta vara sprättig: helt ny bildn.
till sprätt
2. sprätta kasta; sprätta med fötterna;
stänka: no. spretta; med grundbet.
’komma ngt att spritta’ bildn. till det
starka verbet spritta
3. Sprätta (i sprätta sönder o. dyl.): egentl,
samma ord som 2 sprätta, utgående
från bet. ’lösa upp, öppna’
sprätthök sprätt, snobb: modeord från
1730-t. (»Den sv. sprätthöken» av Carl
Gyllenborg 1738); jfr sprätt
spröd: av ty. spröde med bl. a. bet.
’spröd, skör’
spröjs trälist mellan glasrutor: av ty.
tSpreize stötta, till spreizen sträva emot,
stötta; besläktat med språte, spröt
spröt: no. spraut gillersticka i fälla;
besläktat med spruta och språte
spurt slutlopp: av eng. spurt häftigt
utbrott, kraftansträngning; besläktat med
spruta. Härtill spurta
spufnik rysk rymdsatellit: av ryska
spufnik reskamrat, följeslagare;
planetdrabant, till pvi’nik resande, av put
väg, spår, resa
spy: fsv. spyia, isl. spy ja, no. spy a;
gemens. germ. ord (ty. speien, eng. spew),
429
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
