Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - staffli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
staffli
stapel
staffli’ tavelställ: av ty. Staffélei med
samma bet.; till Staff el stegpinne,
trappsteg; underlag (se stapel)
stag tåg, som stöttar master och stänger
på fartyg förifrån: isl. no. stag; gemens,
germ. ord (eng. stag), trol. med
grundbet. ’något styvt spänt’; jfr stegel
1. stagg (ett styvt gräs): sv. dial. stagg
vass agn på säd, med grundbet. ’spetsig,
stickande’; jfr agg, nagga, tagg
m. fi.
2. stagg (fisk, storspigg): samma ord
som föreg., jfr spigg
stagnera [stangne’ra, stanje’ra] stå stilla;
icke utvecklas: av lat. stagna’re bilda
uppsjö, översvämma (om vatten).
Härtill stagnation stillastående, stockning
Staka (s. sig komma av sig): eg. ’stappla’,
bildlig användn. av staka gå med
stake, gå tungt och försiktigt
stake: fsv. isl. stàki, no. stake; gemens,
germ. ord (ty. Staken, eng. stake), med
släktingar i slav. och baltiska språk; jfr
staket, stack. Härtill staka driva
fram med stake
Stake’t: över ty. från något romanskt
språk; jfr ital. stacchetfa, diminutiv a*
stacc’a påle; av germ. ursprung, samma
ord som stake
stalagmi’t (uppstående
droppstensbildning): modern bildn. till grek. staVagma
droppe; stalakti’t (nedhängande
droppsten): bildn. till grek. stalaktos’
droppande
1. stall (på fiol): jfr sv. dial. stall
ställning för knivar, verkt3’g m. m., isl.
stallr ställning (för gudabilder o. dyl.);
samma ord som 2 stall
2. stall (för husdjur): i sv. dial. såväl
mask. (stallen) som neutr. {stallet); fsv.
stalder m., stal n., isl. stallr, no. stoll m.
med samma bet.; gemens, germ. ord
(ty. Stall; eng. stall bås), med grundbet.
’plats, där man står, ställning’, se 1
stall, stallbroder, ställa, ställe;
piedestal, installera
Stallbroder: fsv. stalbrodhir kamrat; av
lågty. stallr öder med samma bet., trol.
till 2 stall i bet. ’ställe’
Stalp stup, brant: besläktat med
stjälpa
1. stam stäv: fsv. stafn, starrin, isl. stafn,
no. starrin; gemens, germ. ord med
grundbet.’bjälke,trädstam’(se 2 stam),
av omstridd härkomst; jfr 1 stäv
2. Stam trädstam; folkstam;
grundstomme (t. ex. stambana, -kund,
-stavelse, -trupp): av lågty. stam (ty. Stamm)
med samma bet.; samma ord som det
inhemskt nordiska 1 stam; jfr
härstamma
Stamma (om talfel): fsv. isl. no. starna;
till adj. fsv. stamber, isl. stamr, no. stam
stannande; besläktat med stum; jfr 3
stämma
Stamp krossverk, kvarn; stämpel: av
likbet. lågty. stamp; nära besläktat med
stampa
Stampa trampa hårt; stöta: fsv. no.
stampa; gemens, germ. ord (ty.
stampfen), trol. ytterst av ljudmålande
ursprung (jfr klamp, trampa);
besläktat med stamp, stämpel
Standa’r fana, hängande från en
tvärstång: över ty. av fornfra. estandard mecl
samma bet.; jfr standard, standert
Stan’dard normalmått; (högt el. lågt)
plan; rymdmått för trävirke: av eng.
standard standar; stadgat mått; av
fornfra. estandard; även med bet. ’norm,
typ, mönster’ (efter eng.) i t. ex.
standardverk; jfr standar
stan’dert trekantig, kortspetsad flagga;
tvåtungad flagga: av lågty. standert
med samma bet.; egentl, samma ord
som standar
Stank: fsv. stank; av likabet. lågty. stank
(ty. Stank), bildn. till stinka
Stanna: fsv. Stapna, isl. Staöna, no. stadna;
bildn. till fsv. staßin, isl. stadinn, no.
staden, egentl, perf. part. av stånda
Stanniol [-jo’l] bladtenn, tennpapper: till
lat. stann’um tenn, trol. av keltiskt
ursprung
1. stans (visst slags strof): av ital. stan’za
kammare; rum; strof; till lat. sta’re
stå
2. stans verktyg för uttagande av hål,
stålstämpel för inprägling av figurer:
av ty. Stanze med samma bet.; av
dunkelt ursprung. Härtill stansa
Stapel hög; klockstapel; vaxstapel;
432
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
