Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. stör
substans
falla’, besläktat med stupa. Härtill
stöpregn störtregn
1. stör (en fisk, Acipenser sturio): av
lågty. stör (ty. Stör), samma ord som
likbet. fsv. styria, isl. styria; av omstridd
härkomst
2. stör stake, käpp: fsv. stør, isl. staurr,
no. staur; besläktat bl. a. med styre
och med lat. restaura’re återupprätta
(se restaurera)
störa oroa: känt fr. o. m. 1600-t.; av ty.
stören med samma bet.; besläktat med
sv. dial. styrja stoja, isl. styrr larm
(jfr storm); se förstöra
Störta: fsv. styria, no. sturta; av lågty.
störten (ty. sturzen) störta, falla, störta
omkull, hälla ut; jfr bestört,
gen-störtig
stöt: fsv. støter, isl. steytr, no. støyt;
gemens. germ. ord (ty. Stoss; lågty. ståt, se
stot-); till stöta.
Stöta: fsv. støta, isl. steyta, no. støyta;
i andra germ. språk starkt verb (ty.
stossen); besläktat med studsa
Stötta (subst.): da. støtte; av lågty. stiitte
(ty. Stiitze) stöd, möjl. besläktat med
stödja
•Stötting: se sparkstötting
stöv stoft: av da. støv stoft, damm,
bildn. till støve damma; av lågty. stöven
damma (ty. stäuben), till stöv damm
(ty. Staub), besläktat med stoft; jfr
stövare
Stövare jakthund: fsv. støvare; av
lågty. stöver (ty. Stöber) med samma bet.;
till stöven jaga, egentl, ’röra upp damm’,
se stöv
Stövel [-övv’-, -ö’v-]: fsv. støvel, sv. och
no. dial. styvél; av lågty. stevel (ty.
Stiefel); av ital. stiva’le stövel
subaltern [-tä’rn] underordnad
(tjänsteman): över ty. och fra. av lat.
subalter’-nus underordnad
subba söla, smutsa, plaska: no. subbe
med samma bet.; trol. en ljudhärmande
bildning. Härtill subb smuts, smörja;
subbig; subba slarvig kvinna; slinka;
uppasserska, servitris (på ölkafé el.
enklare matställe)
subjek’t person, väsen (såsom
förnimmande, viljande, handlande);
grundordet i en sats (varom predikatet ut-
säges): av lat. subjec’tüm grundbegrepp,
-väsen, egentl, neutralform av
sub-jec’tus underkastad, underlagd (jfr
sujett, adjektiv, objekt). Härtill
subjekti’v personlig: av medeltidslat.
subjecti’vus hörande till subjektet;
subjektivitet; subjektivis m
subkuta’n under huden (motsats:
intravenös): modern bildn. av lat. subf
under och cui’is hud
subli’m upphöjd; högstämd; storslagen:
över fra. av lat. subWmis upphöjd (jfr
sublimera). Härtill sublimitet
upphöjdhet
sublimera rena, förädla: av lat.
sublimare rena, destillera, ursprungl. ’lyfta,
upphöja’; bildn. till subWmis (se
sublim). Härtill sublimat
(smittrenings-medel. kvicksilverklorid): egentl, lat.
perf. part. med bet. ’renad’
subluna’risk under månen befintlig,
jordisk: bildn. till lat. sub’ lu’na under
månen
submari’n undervattens-: adj.-avledn. av
lat. sub’ under och mar’e hav (jfr
marin)
subordinera underordna; vara
underordnad: av medeltidslat. subordina’re
med samma bet.; av lat. sub’ under och
ordina’re inrätta, ordna, förordna (se
ordinera). Härtill subordination
underordnande, lydnad
subrett’ (skådespelerska, som spelar
underordnade roller): av fra. soubrette
(skälmsk) kammarjungfru; av
provensalska soubreto sirlig, bildn. till lat.
superare överträffa, övervinna
subsi’dier (plur.) penningunderstöd,
givet av en stat till en annan: till plur. av
lat. subsid’ium undsättning, hjälp, stöd.
Härtill subsidiä’r understödjande;
medverkande, i andra hand: av likbet. fra.
subsidiaire
subskribera anteckna sig för, förbinda
sig att köpa: av lat. subscri’bere
underskriva (se skribent, skriva). Härtill
subskribent person som subskriberar:
av lat. pres. part. subscri’bens;
subskription
substan s (grund)ämne, massa: över ty.
och fra. av lat. substan’tia väsen,
väsentlig egenskap, till substa’re vara under,
445
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
