- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
447

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - suga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

suga

supplera

suga: fsv. sugha, isl. suga; gemens, germ.
ord (ty. saugen) med besläktade
bildningar i andra indoeurop. språk, t. ex.
lat. su’cus (succ’us) saft (jfr suckat)
sugga: no. sugga; diminutivbildn. till
so och liksom detta trol. av
ljudhärmande ursprung; jfr ty. dial. (Schweiz) soggi,
lockord till grisar

suggerera [-g-] ingiva, bibringa, påverka:
över ty. och fra. av lat. sugger’ere
bära under; insätta; tillfoga. Härtill
suggestion [sugesjo’n] väckande av
föreställning, ingivelse: av lat. sugges’tio
tillfogande; suggestiv tankeväckande
sujett [sysjett’] skådespelare: av fra.
sujet undersåte m. m.; av lat. subjec’tus
underställd, underordnad (se subjekt)
sukta fåfängt åtrå: sv. dial. sukta åtrå;
av lågty. suchten, suften längta efter;
sucka; bildn. till supa (i bet. ’draga in
luft’)

1. sula (sko-): dial. även sola, fsv. sula,
sola; gemens, germ. ord (ty. Sohle, eng.
sole), av oklart ursprung

2. sula (en havsfågel): no. sula med
samma bet.; i sv. väl lån från no.

sulagera [-sje’ra] trösta: av likbet. fra.
soulager; av ett folkl. lat. sublevia’re
underlätta, bildn. till lat. lev’is lätt.
Härtill sulagemang [-sjemang’] tröst,
ersättning: av fra. soulagement
sulfa (även i sulfapreparat m. fi.):
förkortning av sulfonamid; modern bildn.
till lat. suVphur svavel och ammonium,,
med ändelsen -id
sulfa’t, sulfi’t (olika slags trämassa):
bildn. till lat. suVphur svavel

sulta’n (tidigare) härskare i Turkiet och
vissa andra orientaliska länder: ytterst
av arab. sultan herradöme; härskare
suma’k (vid garvning använt medel):
ytterst av arab. summàq med samma bet.
summa: av lat. summ’a det högsta, det
översta; det hela; summa, belopp.
Romarna adderade nedifrån uppåt och
skrev »summan» överst. Härtill
summarisk kortfattad, sammandragen: från
ty.; summera lägga ihop
I. sump grund vattensamling; fisksump:
no. sump liten håla i snö, da. sump
mosse; av lågty. sump (ty. Sumpf)

mosse, träsk, trol. besläktat med
svamp. Härtill sumpig
2. sump bottensats, grums (kaffesump):
trol. samma ord som 1 sump

1. sund (subst.): fsv. isl. no. sund;
gemens. germ. ord (ty. Sund, eng. sound)
trol. identiskt med isl. no. sund
simning; bildn. till simma, sålunda ’stycke
av sjö som man simmar över’

2. sund (adj.) frisk: fsv. sunder; av lågty.
sunt med samma bet. (eng. sound,
jfr ty. gesund); av omstridd härkomst

sunnan: fsv. isl. no. sunnan från söder;
gemens, germ. ord; jfr nordan och
söder

sunntält soltält (på fartygsdäck):
bildat till lågty. sunne el. eng. sun sol
(jfr söndag)
supa: fsv. no. supa, isl. supa; gemens,
germ. ord (ty. saufen, eng. sup dricka),
jfr soppa, supé. Härtill sup; superi;
supanmat: till fsv. supan med samma
bet.; trol. av lågty. supen drickande;
se suput

supé aftonmåltid: av likbet. fra. souper,
bildn. till soupe soppa, brödbitar
doppade i mjölk o. dyl. (medeltidslat. suppa),
av germ. ursprung (se soppa) Härtill
supera intaga supé: av likbet. fra.
souper

super- (i superfin, -fosfat, -intendent m.
fi.): av lat. sup’er över, utöver, högre än,
framför, samma ord som grek. hyper’
(se hyper-) och över
superb (syperb) [sypär’b] utmärkt,
ypperlig: över fra. av lat. super’bus
övermodig; stolt; präktig, härlig
superlativ översvallande, intensiv; även
en grammatisk term: över ty. av lat.
(grad’us) superlati’vus ’den högsta
graden’; till lat. superferr’e (perf. part.
superla’tus) lyfta över, lägga över
supi’num (en verbform): lat. ord, egentl,
neutralform av adj. supi’nus
bakåt-lutad, uppåtvänd
supplera ersätta: av likbet. lat.
supp-le’re. Härtill suppleant [-an’t, -ang’]
ersättare^ ställföreträdare: av fra.
suppleant, egentl, pres. part. av suppléer
ersätta, av lat. supple’re; supplement
tillägg: av lat. supplemen’tum
ersättning, fyllnad; supplementär fyllnads-

447

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free