- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
448

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - supplicera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

supplicera

suverän

supplicera bönfalla, ingiva böneskrift:
över ty. av lat. supplica’re, egentl,
’knäböja’ (jfr supplik). Härtill supplikan’t
person som inger böneskrift: av lat. pres.
part. supp’licans (gen. supplican’tis)
bönfallande
supplik böneskrift: av fra. supplique;
ytterst till lat. supplica’re, se
supplicera

supponera antaga: av lat. suppo’nere
placera under; lägga till grund för (jfr
ponera). Härtill supposition antagande
suppurera vara sig: av lat. suppura’re
med samma bet. Härtill suppuration
varbildning
SUpra- (i supradentàl, -naturalism m. fi.):
av lat. sup’ra ovan, ovanom, över, bildn.
till sup’er, se
super-supremati’ överhöghet: bildn. till lat.
supre’mus högst, överst
supu’t storsupare: känt sedan 1600-t.; av
likbet. lågty. sup-üt; bildat av
imperativ till supen supa och partikeln üt ut;
jfr krypin, skymundan
sur: fsv. no. sur, isl. surr; gemens, germ.
ord (ty. sauer, eng. sour), trol. med bet.
’fuktig’; av omstridd härkomst; jfr
svra

surfa [surr’-, sörr’-] (bogsering av
vattenskidor): av likbet. eng. surf, till surf
bränning, vågskvalp. Härtill surf ing
surmulen: av mit. sürmülen ’med
trumpen, ovänlig min’; till mule, se mule
surnumerär övertalig: av fra.
surnumè-raire övertalig; av lat. supernumerafrius
med samma bet.
surpris [surpri’s, syr-] överraskning: av
fra. surprise; till surprendre gripa på
bar gärning; överraska; se 1 pris
surr: förkortning av surrogat
(kaffe-surr o. dyl.)

1. surra (om läte): no. surra, ty. surren;
ljudhärmande, liksom snurra, sorla

2. surra göra fast: no. surra, ty. sorren;
jfr holl. sjorren med samma bet.; av
dunkelt ursprung

surrealist [syr-] (litterär o. konstnärlig
riktning, urspr, i Frankrike på 1920-t.,
som framför allt sökte återge det
undermedvetna själslivet): av fra. surréalisme,
egentl, ’över-verklighet* ("Manifeste du
s." av André Breton 1923)

Slirroga’t ersättning, nödfallsmedel:
bildn. till lat. surroga’re föreslå, välja
i stället för något

surv (i uttrycket hela surven): till sv.
dial. surva trassla ihop, bringa i
oordning; i övrigt av dunkelt ursprung
sur vi vans [survivang’s, syr-] rätt att
efterträda ngn i en syssla: av fra.
survi-vance: till suroivre överleva
SUS (i uttrycket i s. och dus): eg. samma
ord som sus susning, isl. sus vågskvalp,
se susa. Jfr 1 dus

susa: no. susa, lågty. susen, ty. sausen;
ljudhärmande (liksom brusa, sorla
m. fi.)

suspek’t misstänkt: egentl, perf. part.
av lat. suspic’ere misstänka; jfr
spektakel, a-, pro-, respekt
suspendera [suspende’ra, syspangde’ra]
skilja från tjänsten för viss tid: över ty.
av lat. suspen’dere hänga upp; hålla i
oavgjort tillstånd; uppskjuta, inställa,
av sus- under och pen’dere hänga
(jfr pendel). Härtill suspension
avsättning för viss tid; suspensi’v
uppskjutande

suspensoa’r påse som stöd för pungen vid
bråck o. dyl.: av fra. suspensoir med
samma bet., till suspendre hänga upp;
av lat. suspen’dere, se suspendera
sutare (en karpfisk): fsv. sutare, isl.
sütari, no. suiar; med egentl, bet.
(bevarad i fsv. och isl.) skomakare;
garvare

sutenö r man som utnyttjar prostituerad:
av fra. souteneur, bildn. till souienir
underhålla, beskydda; av lat. sustine’re
underhålla

suterräng’ källarvåning: av fra.
souter-rain, egentl, ’underjordisk’, av lat.
subterra’neus med samma bet.
sutu’r sammanfogning, söm (särskilt
på huvudskålen): av lat. sutu’ra söm
suveni’r minne: av likbet. fra. souvenir,
till verbet se souvenir erinra sig; av lat.
subveni’re i bet. ’komma i ngns tankar,
falla * ngn in’

suverä’n härskare; enväldig; överlägsen:
av fra. souverain högst, överste; av
folkl. lat. supera’nus (jfr sopran),
bildn. till lat. adv. sup’er över. Härtill
suveränitet överhöghet

448

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free