Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - syntax ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syntax
såpa
syntax’ . satslära, ordfogningslära: av
grek. syn’taxis sammanställande,
ordning, av syn’ tillsammans och tax’is
ordning (se taktik); jfr hypotax,
paratax. Härtill syntaktisk avseende
satsbildningen
synte’s sammanställning; framställning
av kemiska föreningar: grek. syn’thesis
sammanställning, sammanbindning till
en enhet (se tes). Härtill syntetisk
sammanställande, sammanbindande
(motsats: analytisk); syntetiker
syperb: se superb
1. syra (subst.) sur vätska: fsv. no. syra,
isl. syra; bildn. till sur
2. syra (växtnamn, Rumex el. Oxalis):
formellt samma ord som 1 syra
3. syra (verb): fsv. no. syra, ty. säuren;
bildn. till sur
syre: svenskt ord, nybildn. (slutet av
1700-t.) till sur; jfr oxygen
syren: över ty. av lat. syring’a med
samma bet.; av lat. (grek.) sy’rinx rör, pipa,
herdeflöjt
syrpris: se surpris
syrsa: äldre sv. siressat no. sirissa; ett
ljudhärmande ord
syrtut livrock, långrock: av fra.
sur-tout med samma bet.; sammansättn. av
sur över och tout allt
syskon: fsv. systkon, ombildn. av systkint
isl. no. systkin; till formen urspr,
plural; bildn. till syster
syssla (verb): fsv. no. sysla, isl. sy sia
besörja, uträtta; nord. ord, möjl.
besläktat med forneng. süsl plåga, varur
bet. arbete. Härtill syssla (subst.): fsv.
sysla, isl. sysla göromål, verksamhet;
sysslolös(het), sysselsätta
syssling kusinbarn: fsv. systlunger kusin
på mödernet, morbrors el. mosters barn,
isl. syslingr; jfr likbet. isl. systrungr;
bildn. till syster. Jfr brylling,
småkusin
syste’m ordnat helt; tankebyggnad;
planmässighet: över ty. och fra. av grek.
sys’tema något sammanställt,
sammanställning. Härtill systematisk ordnad,
planmässig: från ty.; systematik läran
om vetenskaplig framställning;
klassificering; systematiker vetenskapsman
som sysslar med systematisering;
systematisera sätta i system, ordna
syster: fsv. isl. systir, no. syster; gemens,
germ. ord (ty. Schwester, eng. sister),
med motsvarighet i andra indoeurop.
språk, bl. a. lat. sor’or syster; besläktat
med svåger, svägerska, svär-,
sv en, med grundbet. ’egen, till familjen
hörande’; jfr syskon, syssling
1. så (adv.): fsv. sva, so, isl. sva, no. so
(formen so har uppkommit i obetonad
ställning); gemens, germ. ord (ty. eng.
so) av omstridd härkomst
2. så (verb): fsv. isl. sa, no. så; gemens,
germ. ord (ty. säen, eng. sow), med
motsvarighet i andra indoeurop. språk, t.
ex. lat. ser’ere så (jfr seminarium,
säsong); se sådor, säd. Härtill sådd:
sv. ord, trol. en sen nybildn.
3. så (subst.): fsv. sar, isl. sår, no. så;
från nord. språk och forneng. känt ord
med motsvarighet i litauiskan och med
bet. ’mått (kärl) för flytande varor’
sådan: fsv. svadana (oböjl.); av lågty.
sodan med samma bet., till dän gjord,
beskaffad (ty. getan), perf. part. av
dån göra (ty. tun); jfr dan
sådor (plur.) kli, avfall av säd: fsv. plur.
sadher med samma bet.; egentl,
pluralform av sap utsäde (se säd); bildn. till
2 så
såg (subst.): fsv. sagh, saagh, isl. sgg,
no. sag, sog; gemens, germ. ord (lågty.
såge, eng. saw; jfr ty. Såge), med
släktingar i andra indoeurop. språk, bl. a.
lat. seca’re skära (se sektion); den sv.
formen tyder på att ordet i sv.
väsentligen är lånord från lågty.
således: fsv. svaledhis, egentl, ’på sådan
väg’; adverbbildn. med ändelsen -is till
1 så och 2 led
Såll kärl att sålla med: fsv. sald, isl.
såld, no. såld; nord. ord, trol. besläktat
med 2 så
sålunda: adverbbildn. av 1 så och fsv.
lund sätt; sinne, se lynne
sång: fsv. sånger, isl. sgngr, no. song;
gemens, germ. ord (ty. (Ge)sang, eng.
song)f bildn. till sjunga
såpa (subst.): fsv. sapa, no. såpa; trol.
av forneng. sape med samma bet. (eng.
454
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
