Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sämsk- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sämsk-
sämsk- (i sämskskinn o. a.): av lågty.
semes, semesch; av okänt ursprung
Sända: fsv. sænda, isl. no. senda;
gemens. germ. ord (ty. senden, eng. send)
med grundbet. ’låta gå, låta resa’;
besläktat med sinom
Sänder (i uttrycket i sänder): fsv.
sæn-der, sæn, z sæw, isl. senn, i senn, no. i
senn; av dunkel härkomst
Säng: fsv. sæng, siang, isl. sæing,
no. S67i<7; speciellt nord. ord av dunkelt
ursprung
Sänka (verb): fsv. sænkia, isl. søkkva,
no. sokkja; gemens, germ. ord (tv.
senken), med grundbet. ’komma ngt
att sjunka’; bildn. till det starka verbet
sjunka. Härtill sänka (subst.); sänke
Sär- (t. ex. i särskild, -märke, -ställning,
-tryck): fsv. sær (adv.) åtskils, isär
(skilja isär med part. särskild o. s. v.), egentl,
dat. av reflexivpron. sig; jfr isär,
särdeles, säregen
särdeles: fsv. særdeles, isl. sérdeilis;
adv.-bildn. (med ändelsen -es) till fsv. sær åt
sig (se sär-) och del
säregen: av da. særegen med samma bet.,
till da. sær egendomlig, samma ord som
sär-
särk: fsv. særker, isl. serkr, no. serk
skjorta; lintyg; av dunkel härkomst
Sär I a sent: fsv. sirla, serla, ombildat
av en form motsvarande isl. siöla, no.
sidla, da. silde sent, trol. efter mönster
av arla
särling enstöring, man som går för sig
själv: av likbet. da. særling, ny bildn.
till sær egendomlig, underlig (se sär-)
särskild: se sär
säsong’ årstid; tid för vissa nöjen och
maträtter: av fra. saison årstid (i
forn-fra. även ’lämplig tidpunkt’); av lat.
safio (gen. satio’nis) (tid för) sådd
säte: fsv. no. sæte, isl. væti; gemens,
germ. ord, bildn. till sitta
Säter fäbodställe: sv. dial. säter, isl.
sætr, no. sæter; eg. ’ställe där man sitter
(uppehåller sig)’, besläktat med sitta
säteri’ (lantegendom med viss
skattefrihet; gammal, välbyggd lantegendom):
svenskt ord (känt från 1500-t.), bildat
(med samma ändelse som i bageri, gar-
sölja
vert, fögderi m. fi.) av äldre sätesgård
med samma bet.
1. sätt vis: no. set, da. sæt; nybildn. till
sätta
2. sätt omgång (kläder m. m.);
tågsätt o. dyl.: samma ord som 1 sätt,
men trol. till bet. påverkat av eng. set,
bl. a. ’uppsättning av tillhopahörande’;
jfr set
sätta: fsv. sætia, isl. no. säja; gemens,
germ. ord (ty. säzen, eng. sä) med
grundbet. ’låta sitta, komma att sitta’;
besläktat med sitta, jfr också satt,
1 sats, 1 och 2 sätt. Härtill sättare;
sätteri’
Säv: fsv. sæf, isl. sef, no. sev; speciellt
nord. ord av dunkelt ursprung
sävenbom (ett slags en): av lågty.
seven-båm; av lat. sabi’na (her’ba) sabinsk
(ört); om slutleden, se 1 bom
Sävlig: fsv. sæfliker, bildn. till fsv. sæ~
ver (siæver), sv. dial. säver saktmodig,
lugn, sävlig; till isl. sef i m. (lugnt) sinne,
sef ask lugna sig
socken (i uttrycket helg och socken):
fsv. sykn, søkn icke helgad, oskyldig,
ansvarslös, isl. no. sykn; av dunkelt
ursprung. Härtill söckendag: fsv.
sykn-\a\dagher
söder (adv.): fsv. super, isl. sudr, no.
sud; gemens, germ. ord (ty. Süd,
jfr syd; eng. south), bildat som en
komparativ till stammen i sunnan;
trol. till ett subst, med bet. ’sol’ (ty.
Sonne, eng. sun), se söndag. Härtill
södra (adj.): fsv. sypre, isl. sydri
SÖka: fsv. søkia, isl. søkja, no. søkja;
gemens, germ. ord (ty. suchen, eng. seek)
besläktat med sak, rannsaka, socken
1. söla smutsa: fsv. søla, no. søyla, da.
søle; med besläktade ord i andra germ.
språk (ty. sich sühlen, eng. sully).
Härtill söleri’; sölig smutsig
2. söla dröja: egentl, samma ord som
1 söla, med en hos likbet. verb vanlig
betydelseutveckling. Härtill söleri’;
sölig långsam
SÖIja spänne med torn: fsv. sylghia, isl.
no. sylgja; speciellt nord. ord; av
dunkelt ursprung
456
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
