- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
464

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tendera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tendera

termin us

komotiv): eng. ord, förkortn. av
atten-der ledsagare
tendera syfta till; ha benägenhet för:
ytterst av lat. ten’dere sträcka; se
ten-sion, tendens, pretendera,
intendent

tenn: fsv. isl. no. tin; gemens, germ.
ord (ty. Zinn, eng. tin) av okänt
ursprung

tennis (ett bollspel): eng. ord, förkortn.
av äldre lawn-tennis; av lavon jämn
gräsplan och fornfra. tenez tag den!
tenor [-o’r] hög mansstämma: av ital.
teno’re med bl. a. samma bet., egentl,
’(stämma) som håller fast
(huvudmelodien)’, till lat. tene’re hålla (jfr
tena-kel)

tension [-sjo’n] spänning: av lat.
ten’-sio (gen. tensio’nis) med samma bet.,
till ten’dere sträcka, spänna (se
tendera)

tentak’el känselspröt; av fra. tentacule,
nybildn. till lat. tenta’re treva på,
känna på; försöka, pröva (jfr tentera)
tentera: av lat. tenta’re försöka, pröva
(se tentakel). Härtill tenta’men (plur.
tenta’mina) prövning, förhör; tentan’d
person som skall tenteras: av lat.
gerun-diven tentan’dus; tenta’tor person som
tenterar: av lat. tenta’tor prövare; tenta:
kortform för tentera (studentspråk)
teodicé (avhandling om Guds rättvisa):
bildn. till grek. theos’ Gud och dik’e
rättvisa

teodolit (ett astronomiskt instrument):
av eng. theodolite, ett 1500-talsord av
okänt ursprung
teogoni läran om gudarnas (och
världens) uppkomst: av grek. theogoni’a med
samma bet.; av theos’ gud; slutleden
besläktad med grek. gen’esis ursprung (se
genetisk)
teokrati’ gudsvälde: av grek. theokrati’a
med samma bet.; till theos’ gud och
kratern härska; jfr a ris t o-, demokrati,
fysiokrat

teologi [-ålågi’] religionsvetenskap: av
grek. theologi’a, bildat av theos’ Gud och
log’os lära. Härtill teolog [-lå’g]
teore’m matematisk lärosats: av grek.
theo’rewa med samma bet. (jfr teori)
teoretisk: se teori

teori’ lära; förklaringsförsök m. m.:
ytterst av grek. theori’a åskådande,
betraktelse. Härtill teoretisk som vill
förklara något ur allmänna grunder;
abstrakt; opraktisk: av ty.
theore-tisch, efter grek. theoretikos’ (adj.)
beskådande, undersökande; teoretiker
som uppställer teorier: från ty.;
teoreti-sera uppställa teorier
teosofi [teåsåfi’] (lära, enligt vilken det
gudomliga kan fattas endast genom
intuitiv åskådning): av det på 200-talet
e. Kr. bildade grek. theosofi’a; till theos’
Gud och sof i’a vishet (jfr filosofi).
Härtill teosof [-så’f]; teosofisk [-så’fisk]
tepig fjantig, larvig: sv. dialektord,
kanske ljudmålande, variant till flepig
o. a.

terapi’ sjukdomsbehandling: av grek.
therape’ia behandling, vård, skötsel.
Härtill terapeutisk [-pev’-] läke-; bildn.
till grek. therapeute’s tjänare, vårdare
terebint: se terpentin
te’riak (benämning på flera olika
mediciner): ytterst av grek. theriako’s tjänlig
mot ett giftigt djurs bett; till the’r
vilddjur

term [tär’m] uttryck, fackuttryck,
fackord: av likbet. fra. terme; av lat.
ter’minus gräns, råmärke, slut, i medeltidslat.
även ’uttryck’ (se termin, t er minus,
terminologi)
termer (plur.) fornromerskt varmbad:
av lat. thermæ; till grek. thermos’ varm
se termometer
termik värmelära (jfr fysik, optik m. fi.);
luftström på grund av värme, termisk
uppvind: modern bildn. till grek.
thermos’ varm. Härtill ter’misk värme-,
beroende på temperatur
termin bestämd tid; förfallotid; del av
läsår: av lat. ter’minus gräns, råmärke,
slut; jfr term, terminologi
terminologi [-ålågi’] system av termer,
förråd av fackord: modern bildn. av lat.
ter’minus i den medeltida bet. ’uttryck’
(se term, termin) och grek. log’os
lära. Härtill terminologisk
ter’min us ända, slut; spec. slutstation:
lat. ord, som i oförändrad form fått
modern användning; avledn. av subst.
ter’men (gen. ter’minis), egentl, ’gräns-

464

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free