Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - timmer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. timmer
titel
med bet. ’bygga’, vartill bl. a. också
lat. dom’us hus (se 1 dorn)
2. timmer (40 st. skinn): egentl, ’så
många skinn, som inneslutas mellan
två timmerbräder’ (skinnen
transporterades mellan bräder); alltså till 1
timmer. För räkningen jfr snes, 1
val
timotej’: av eng. förnamnet Timothy
(efter ngn av de första odlarna av detta
fodergräs)
1. tina (ett slags laggkärl): no. tina; av
mit. tine balja, kärl; över fra. av lat.
ti’na vinfat
2. tina (fiskeredskap, mjärde för fångst
av lax, hummer, ål); se t en a
3. tina (i tina upp o. dyl.): isl. piöna;
bildn. till ett adj. som motsvarar äldre
sv. tiden (jorden är t.), sv. dial. tiden,
isl. pidinn icke frusen
tindra: no. tindra; säkerligen ett
ljudmålande ord i anslutning till tända;
jfr också tinne
1. ting sak; föremål: egentl, ’rättssak’,
samma ord som 2 ting
2. ting sammankomst: fsv. isl. ping, no.
ting sammankomst för
rättegångsärenden; marknad; rättssak; föremål;
gemens. germ. ord (ty. Bing, eng. thing),
av dunkel härkomst
tinga beställa: fsv. isl. pinga, no. tinga
hålla ting; betinga, ackordera; beställa;
bildn. till 2 ting; jfr betinga,
dag-tinga, förtinga
tingeltangel: av ty. Tingeltangel med
samma bet.; ljudhärmande
ting’est föremål: no. tingeste n.; bildn.
till 1 ting
tinglig lätthanterlig: sv. dial. (spec.
Östergötl.): bildat sekundärt som
motsats till otinglig klumpig, otymplig; till
o ting monster, besvärlig sak
tinktu’r (läkemedel urlakat i vanligen
sprithaltig vätska): av lat. tinctu’ra
färgning, bildn. till ting’ere färga; jfr
teint
tinne: fsv. tinde, tinne; jfr isl. tindr, no.
tind pigg; tinne; gemens, germ. ord (ty.
Zinne) av ljudmålande art
tinning: fsv. thinninger; jfr isl.
punn-vangi, no. tunnvange med samma bet.;
av omstridd härkomst
tio: fsv. tio, isl. tiu, no. tie; gemens,
germ. ord (ty. zehn, eng. ten), med en
grundform, som motsvarar lat. dec’em
tio (se december) och grek. de’ka
(se dekad); jfr tjog, aderton
tionde avgift till kyrkan: fsv. tiunde m.,
äldre tiund f., egentl, ’tiondedel’, till
ordningstalet tiunde; efter lat. dec’ima
(pars) tionde (delen)
1. tipp spets: no. tipp; gemens, germ.
ord, besläktat med tapp; säkerligen
ljudmålande
2. tipp avstjälpningsplats: se 1 tippa
1. tippa stjälpa om: av eng. tip med
samma bet. Härtill tippkärra, -vagn
m. fi.
2. tippa höna: bildat till lockordet tipp
tipp; jfr 2 tacka
3. tippa ge tips, förutsäga, gissa; slå vad:
av likbet. eng. tip, urspr, ’lätt beröra,
ge en vink’; jfr tips
tips förutsägelse, vink; vadhållning (vid
tävling): av eng. tip, pl. tips råd för
vadhållning vid tävling; jfr 3 tippa
tira’d ramsa, ordsvall: av fra. tirade
med samma bet.; av ital. tira’ta, bildn.
till tira’re draga; jfr attiralj, retirera
tiraljö’r (fotsoldat, som strider vid trupp
i spridd ordning): av fra. tirailleur med
samma bet.; till fra. tirer skjuta
tisdag: fsv. tisdagher, isl. tyrsdagr, no.
tysdag (eng. Tuesday); forngerm.
över-sättn. av lat. di’es Mar’tis (guden)
Mars’ dag (fra. Mardi), varvid Mars
ersatts med det germ. gudanamnet Tyr
tissla: no. tisla; ljudhärmande, liksom
tassla
1. tistel vagnsstång: isl. pisl; gemens,
germ. ord (bl. a. ty. Deichsel) av
omstritt ursprung
2. tistel (växt): fsv. isl. Pistill, no. tistel;
gemens, germ. ord (ty. Distel, eng.
thistle) av okänd härkomst
tis’tron svart vinbärsbuske: sv. dialekt-
ord av okänt ursprung
tita (småfåglar av messläktet, Parus,
t. ex. entüa kärrmes, tall-, göktüa):
no. tita; ljudhärmande
tita’n jätte: efter grek. plur. tüa’ne$,
en äldre gudasläkt, fientlig mot Zeus
tit’el (heders)benämning; överskrift: över
tyskan från lat. tifulus etikett, på-
469
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
