Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tjänis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t jan is
dienen), bildn. till ett subst, med bet.
’tjänare, träl’; besläktat med förleden i
ty. Demut ödmjukhet, egentl,
’tjänar-sinne’. Härtill tjänst: fsv. pianist, ty.
Dienst; tjänlig
tjänis (vardaglig hälsningsformel: god
dag! adjö!)-, från studentslang och
annat kamratspråk, med hypokoristiskt
-is (som i kompis, gästis, bondis m. fi.)
utbildad form av den gamla artigheten
eder tjänare! mjuka tjänare!
tjära (subst.): fsv. tiæra, isl. tjara, no.
tjøra; gemens, germ. ord (ty. Teer, eng.
tar), med motsvarighet i litauiska och
lettiska; besläktat med t yre och trä;
fin. terva är lån från urnord. språk
tjärbrå insmörja med kokad tjära: fsv.
bradha bränna, smälta; jfr likbet. isl.
bræåa, no. bræda; besläktat med ty.
bråten steka och med bråd, villebråd
tjärn liten sjö: fsv. tiærn, isl. tjqrn, no.
tjørn; huvudsak!, v. och n. Sverige
(saknas i Småland, Östergötland
m. m.), jämte Norge o. Island; nord.
ord, möjl. med ursprungl. bet. ’blick,
öga’
toalett’ tvättställ; spegelbyrå; klädsel,
dräkt; påklädning; rum, där man kan
tvätta sig: av fra. toüette, diminutiv
till toile linne (alltså egentl,
’toalettlinne’); av lat. te’la väv, vävnad
tobak [to’bak, tobb’ak]: äldre toba’k,
ta-ba’k, i Sverige känt från 1636; över eng.
tobacco av spa. taba’co (första gången i
en kommentar till Kolumbus’
reseberättelse 1492), egentl, ett indianord
från Haiti
tO’bis (en havsfisk): av ty. Tobies med
samma bet., egentl. Tobiasfisch, till
namnet Tobias (enligt Tobias bok, en av
Gamla Testamentets apokryfiska
böcker)
tocka sig flytta sig åt sidan: allm. i sv.
dial. (jfr no. tukka och isl. poka); med
ovisst ursprung
töcken sådan: fsv. Polikin med samma
bet., bildat som dylik
toddy [tådd’i, -y] konjak el. annan
spritdryck, blandad med varmt vatten: eng.
ord; av hindostanska tarx, bl. a.
’palmvin’
2. tom
toffel: av lågty. tuff el, förkortn. av
pan-tuffel; av fra. pantoufle toffel, trol. av
ett syditalienskt dialektord med bet.
’sko av kork’
tofs: sv. dial. tufs rufsigt hår (jfr tuf-
sa till); jfr no. tufsa trasa
toft sittbräde i båt: jfr isl. popta, no.
tofta med samma bet.; gemens, germ.
ord av okänd härkomst
toga [tå’ga] (fornromersk mantel): lat.
ord, bildat till teg’ere täcka, betäcka;
jfr tak
1. tok (en växt, "Ölandstok", Potentilla
fruticosa): dialektord från Öland
2. tok, toker: no. tok; av okänt ursprung;
jfr tosig. Härtill tokig; tokeri’; tokas
tokaj’er (en ungersk vinsort): efter den
ungerska vinhandelsorten To’kaj
to’lag (tilläggsavgift vid förtullning):
av lågty. tolage (ty. Zulage) tillägg
tolerera ha tålamod (fördrag) med,
överse med, tillåta: av lat. tolera’re
bära, fördraga, tåla. Härtill tolerant
[-an’t, -ang’t] fördragsam: av fra.
tolé-rant; tolerans [-an’s, -ang’s]
fördragsamhet: av fra. tolërance; tolerabel
dräglig: av fra. tolérable
tolft: fsv. tylft, tolft; bildat i anslutning
till tolv
tolk översättare: fsv. tolker; av lågty.
tolik, tolk med samma bet.; lånat från
något slaviskt språk och möjl. ytterst
ett turkiskt ord. Härtill tolka översätta,
tyda
tolka åka skidor efter häst eller ren:
nordsv. dialektord; av likbet. lapska
tolket
tolv: fsv. isl. tolf, no. tolv; gemens, germ.
ord (ty. zwölf, eng. twelve) med
grundbet. ’två över (tio)’; jfr tolft. Härtill
tolfte
tolvman nämndeman (ålderdoml.): en
av de tolv männen i den gamla
häradsrätten
1. tom [tå’m] band el. del av ett
bokverk; av fra. tome med samma bet.;
ytterst av grek. tom’os avskuret stycke;
jfr anatomi
2. tom (adj.): fsv. tomber, isl. tömr, no.
tom; gemens, germ. ord av okänd
härkomst; jfr tömma
471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
