Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - trängta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trängta
tukt
till adj. trång, sålunda eg. ’göra trång’
och besläktat med starka verbet isl.
pryngva, ty. dringen tränga (sig); jfr
intrång, nageltrång, trängta.
Härtill trängsel: till trängas tränga
varandra, tränga sig fram
trängta: fsv. thrænkta; svenskt ord,
bildat till tränga (jfr längta); jfr sv.
dial. trång behov, da. trænge behöva
trän"jon tranbär: sv. dial. även tränjer
(pl.), bildn. till trana, med anslutning
till de många bärnamnen på -ön
träns del av betsel; snöre, snörmakeri:
av lågty. ty. Trense med samma bet.;
trol. ytterst till ngt lat. ord med bet.
’tredubbel’
träsk: fsv. præsk insjö, träsk; ett
speciellt svenskt ord, huvudsakligen känt
från ö. Svealand, Norrland, Finland,
möjl. ett slaviskt lånord. Härtill
träs-kig
träsnitt: efter ty. Holzschnitt med samma
bet.
träta (verb): fsv. prætta, isl. pràtta, no.
trætta; nord. ord, bildn. på stammen
i adj. isl. prdr envis, egensinnig, sv. och
no. dial. trå efterhängsen, envis,
styv-sint, jfr fsv. enprar och enprætter envis;
jfr trå. Härtill subst, träta
trög: fsv. trøgher, no. traug trög,
ovillig; av omstridd härkomst
tröga (tryga, truga) snösko, skarbåge:
nordskandinaviskt dialektord av
omstridd härledning
tröja: fsv. troia, isl. treyja, no. trøya;
av lågty. tröie; trol. ett fornfranskt ord
tröska (verb): fsv. pryskia, isl. pryskva,
priskja, no. treskja; gemens, germ. ord
(ty. dreschen; eng. thresh, thrash) med
grundbet. ’stampa sönder med fötterna’;
jfr tröskel
tröskel: fsv. priskulde, isl. preskoldr, no.
treskald, gemensamt germ. ord, trol.
bildat till tröska i bet. ’slita, nöta
genom att trampa på’
tröst: fsv. trøst f. förtröstan, trygghet;
tröst, isl. traust n. förtröstan, något, som
man kan lita på (jfr för tröst a);
gemens, germ. ord (ty. Tröst), urbesläktat
med 1 tro; i bet. ’tröst’ trol. av lågty.
tröst el. ty. Tröst. Härtill tröst (adj.,
ålderdoml.): fsv. trøst er, isl. traustr
frimodig, trygg; trösta
trött: fsv. prøtter, isl. preyttr, no. trøytt;
egentl, perf. part. av fsv. prøta, isl.
preyta, no. trøyta matta ut, plåga, egentl,
’få krafterna att tryta’; besläktat med
tryta
tsa’r rysk kejsare: ryske ord, ytterst av
lat. Caesar (jfr kejsare)
tsetseflugan (en afrikansk flugart):
ljudhärmande bildn.
tu (i uttryck som de unga tu, slå i tu,
taga i tu med något, tudela): fsv. tu,
neutrum av 2 två; jfr också tum
an-hand
tub rör; kapsel; stor kikare: över ty.
av lat. tub’a rör, ränna, slang (jfr
tuba)
tuba (ett blåsinstrument): modernt lån
från lat. tub’a rakt blåsinstrument av
metall (jfr tub)
tubba locka: fsv. tubba, tobba; av lågty.
tobben slita, rycka, locka; av dunkel
härkomst
tuber’kel (liten svulst i cellvävnad,
förorsakad av tuberkelbacill): av lat.
tuber’culum liten knöl, - bildn. till lat.
tu’ber knöl, böld; tryffel (jfr tryffel).
Härtill tuberkulos [-å’s] sjukdom
framkallad av tuberkelbaciilen: av fra.
tuberculose; tuberkulo s förorsakad av
tuberkler, behäftad med tuberkulos:
av fra. tuberculeux
1. tuff (en vulkanisk bergart): av ital.
tu’fo, syditaliensk form av lat. to’fus
tuff
2. tuff säker, stram, hård och bussig
(vard.): slangord (nytt, 1950-t.); av eng.
tough seg, hård, fast; styv, dryg
tufsa till: bildn. till tufs, äldre biform
till tofs; alltså är bet. egentl, ’rufsa
till i håret’
tugga (verb): fsv. tugga; jfr även fsv.
tiugga med samma bet., isl. tyggva,
ty gg ja, no. ty gg ja; nord. ord, trol.
besläktat med ty. kauen, eng. chew tugga
tuj’a (ett buskartat barrträd): ytterst av
grek. thyi’a doftande växt
tukt: fsv. tukt, toki, tykt höviskhet,
ridderlighet, god ordning; av lågty. tucht
(ty. Zucht) uppfostran, tukt, straff,
482
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
