Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tularemi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tularemi
tunn
bildn. till ett verb med bet. ’draga’ (ty.
ziehen), se 2 tåg och töja; sålunda
egentl, ’uppdragande’ (jfr edukation).
Härtill tukta: fsv. tukta uppfostra,
hålla i styr
tularemi’ (harsjuka, en epidemisk
sjukdom): efter distriktet Tulare i
Kalifornien
tulkört (en klängört, Cyanchum
vince-toxicum): trol. efter sv. dial. (Gotl.)
tulk (en vadarfågel, rödbenan)
1. tull: se årtull
2. tull stadstull; tullavgift: fsv. tolder,
isl. tollr, no. toll; över lågty. toll (ty.
Zoll) från medeltidslat. tolo’neum,
motsvarande lat. telo’nium tullhus. Härtill
tullnä’r (el. tull’-) tulltjänsteman (i
ålderdoml. språk): av lågty. tolner (ty.
Zöllner)
tulpan: över ty. och ital. av turk. tul-
bend, egentl, ’turban’; jfr turban
tulta liten flicka: sv. och/ no. dial. tult
bylte; liten gosse; jfr med liknande bet.
s tul t a, rulta och no. tulla liten flicka.
Härtill tulta gå osäkert (om småbarn)
tulubb’ lång respäls: av ryska tulup’
fårskinnspäls
tum (ett längdmått): fsv. thum, egentl,
’tumme’ (se tumme); jfr fot, aln,
2 spann som längdmått
tumanhand (i uttrycket på t.): även
särskrivet tu man hand; trol. efter da.
på tömandshånd el. no. på tomannshand,
med anslutning till sv. tu två
tumla: no. tumla, da. tumle; trol. av
lågty. tumelen falla, tumla (ty. tauméln);
jfr dock sv. dial. tumla vältra sig.
Härtill tumlare tandval; tumlett’ en
duv-ras, tumlareduva
tumme: fsv. is\. pumi, no. tume; gemens,
germ. ord (ty. Daumen, eng. thumb)
med grundbet. ’den starke, den tjocke’,
besläktat med lat. tume’re svälla (se
tumult och tumör). Härtill
tumme-tott: barnspråksord (i rim med slickepott),
se tott
tumul t larm, oväsen; upplopp: av lat.
tumuVtus oväsen; upplopp; alarm,
besläktat med lat. tume’re svälla (se
tumör). Härtill tumultua’risk larmande;
upprorisk: från ty.; tumultuan’t
orostiftare
tumöV svulst: av fra. tumeur med
samma bet., bildn. till lat. tume’re svälla
(jfr tumult); besläktat med tumme
tun gårdsplats (om fornnord.
förhållanden): av isl. tun inhägnad jord,
hemmaägor (i sv. ortnamn som Tuna, Sigtuna
m. fi.); gemens, germ. ord (ty. Zaun
gärdesgård, eng. town stad) med
ur-sprungl. bet. ’hägnad, gärdsgård’ (gotl.
tun gärdsgård) och med motsvarighet i
keltiska språk
tunder antändningsmedel, fnöske: fsv.
no. tunder, isl. tundr; gemens, germ. ord
(ty. Zunter, eng. tinder), besläktat med
tända
tundra ständigt frusen mark: ryskt ord,
i sin tur av finskt ursprung
tung: fsv. punger, isl. pungr, no. tung;
speciellt nord. ord av omstritt ursprung;
jfr tynga, tyngd. Härtill tunga börda
(idagens t. och hetta)
1. tunga (kroppsdel): fsv. isl. no. tunga;
gemens, germ. ord (ty. Zunge, eng.
tongue) med flera släktingar i andra
indoeurop. språk, bl. a. lat. ding’uut
ling’ua tunga
2. tunga (fisk, sjötunga): samma ord
som 1 tunga; efter fiskens form
tungel måne: mellan- och nordsv.
dialektord, fsv. isl. tungl; gemens, germ.
ord av okänt ursprung
tungnimmen: se nim
tungrodd: till roa (sig), äldre ro, pres. ror,
imperf. rodde; alltså: ’svår att roa,
ställa till freds’; senare uppfattat som
en bildlig användning av verbet ro
(med åror): båten är tungrodd osv.
tungspene: fsv. tungospini m.; se spene
tungus [tung-gu’s] (pl.) mongolfolk i
ö. Sibirien; tråkmåns, enstöring: den
överförda anv. endast i sv. (tidigast i
studentkretsar i början av 1800-1.),
tydligen på grund av förknippning med
adj. tung
tu ni’k (en damöverklänning): över fra.
tunique av lat. tun’ica underplagg för
män och kvinnor, ofta utan ärmar.
Härtill tunika romerskt klädesplagg
tunn: fsv. punder, isl. punnr, no. tunn;
483
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
