Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tvång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvång
tvång: fsv. pvang, no. tvang; bildn. till
tvinga
tvär: fsv. pvær, isl. pverr, no. tver;
gemens. germ. ord (ty. quer, Zwerch-),
besläktat bl. a. med lat. torque’re vrida
(jfr torsion). Härtill tvärs; tvärt
tvätt: fsv. pvætter, isl. pvdttr, no. tvått;
bildn. till 1 två. Härtill tvätta
1. ty (konjunktion): fsv. py; egentl,
sing. neutr. dativ av det (jfr uttryck
som i ty fall); ursprungl. determinativt
’därför’, sedan överfört till den följande
satsen; se tyvärr
2. ty (verb; i uttryck som ty till, ty sig
till): vanl. i Götaland; da. ty til; fsv.
thydha, isl. pyda göra vänlig; lita till;
ty (till); jfr tidelag
3. ty (verb) räcka; t. ex. snön tyr honom
till midjan: sv. dial. ’orka, förmå’,
isl. tyia, tiöa hjälpa; gemens, germ. ord
(ty. ziehen) med grundbet. ’draga’; jfr
töja, 2 tåga, 1 tyg, tygel, töm,
tukt, hertig, biltog
tycka: fsv. pykkia, isl. pykkja, no. tykkja;
gemens, germ. 6rd (ty. dünken),
besläktat med tänka. Härtill tycke: fsv.
isl. pykke; se god-, miss-, samtycke,
granntyckt; tyckmycken med många
tycken (meningar), som lätt blir stött,
granntyckt: ordet känt från 1600-t.
tyda (verb): fsv. pypa, isl. pyda, no.
tyda; gemens, germ. ord (ty. deuten, jfr
betyda), bildn. till isl. piöd folk (jfr
Svepiup, isl. Svipiod sveafolket, se
svear), alltså egentl, ’göra förståelig för
folket, uttrycka på folkspråket (i
motsats till latinet, de lärdas språk)’; jfr
tysk. Härtill tyda (subst.) varsel;
-tydig (i en- ive-, fler-, mångtydig)
tyfoi’d- (i tyfoidfeber o. dyl.): se tyfus
tyfon [-å’n, -o’n] virvelstorm, skydrag
(spec. i Östasien): över fra. och eng.
av kines, tai fung; med anpassning i
formen efter likbet. grek. tyfo’n
ty’fus infektionssjukdom i tarmarna,
»nervfeber»: av grek. ty’fos rök, dimma;
sjukdom, under vilken medvetandet är
omtöcknat. Härtill tyfoi’d- (i
tyfoidfeber o. dyl.)
I. tyg redskap, don (ålderdoml.): fsv.
tygh n. redskap, bohag, saker, da. tøi;
486
typograf
av mit. tüch n. (gen. tüges) don,
utrustning (ty. Zeug); bildn. till det verb
som är bevarat i mit. tin draga (ty.
ziehen) i bet. ’frambringa, uträtta’; jfr
3 fcy, töja, töm; se vidare fartyg,
verktyg, otyg; tilltyga; andra
sammansättn.: skriv-, sel-, rackartyg
m. fi. Fsv. tygh n. även: ’vittne,
intyg’ (tygha intyga); av likbet. mit.
tüch, tüge (ty. Zeuge) och tügen (ty.
zeugen); se betyga,intyga, övertyga
2. tyg- krigsmateriel (i tyghus,
falt-ty gmåstare m. fi.): fsv. tygh n.
krigsutrustning; av likbet. mit. tüch, samma
ord som 1 tyg
3. tyg vävnad: no. ty, da. tøi; först i
nyare tid (fr. o. m. 1500-t.);
specialiserad användning av 1 tyg redskap, don,
material (till kläder); kanske utlöst ur
sammansättn. som silke-, linne-, ylletyg
tygel: isl. tygill, no. tygel; gemens, germ.
ord (ty. Zügél), besläktat med 3 ty och
2 tåg
ty ken granntyckt, vresig; framfusig,
påflugen; otrevlig: dialektord, vanl. i
Götaland, no. tykkjen med samma bet.,
bildn. till tycka (jfr tyckmycken)
tykobrahedag olycksdag: efter den danske
astronomen Tyko Brahe (1546—1601)
tykännas vara blyg för främmande: sv.
dial. även törkänns, fsv. tørkænna sik
ha svårt att känna igen sig, isl.
tor-kendr, med en partikel tor-, tyr- svårt,
som i vissa sv. dial. kan ha blivit
ty-tyll lätt, glest, gasartat tyg: av fra.
tulle; efter staden Tulle, från vilken
tylltillverkningen härstammar
tyna (i tyna bort o. dyl.): sv. och no.
dial. tyna plåga, slå, döda, isl. tyna
fördärva; gemens, germ. ord, avledn. av sv.
dial. tyn, no. tjon skada, ödeläggelse; till
sin bet. trol. påverkat av tvina
tynga: fsv. pyngia, isl. Pyngja; bildn.
till tung
tyngd: fsv. isl. pyngd, no. tyngd; bildn.
till tung
typ förebild, urbild; utpräglad
personlighet; gjuten bokstavsform: över ty. och
fra. av grek. typ’os slag, avtryck, prägel,
bild. Härtill typisk; typologi’
typograf boktryckeriarbetare:
sammansättn. av typ och grek. grafein skriva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
