Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - täcke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
täcke
täcke: fsv. thække; sv. ord, trol. nybildn.
till täcka under påverkan av lågty.
decke täcke (ty. Decké)
täkt (odlad och inhägnad egendom; även
i grus-, in-, ler-, lövtäkt m. fi.): bildn.
till taga; se även våldtäkt
1. tälja skära: fsv. tælghia, isl. no. telgja;
speciellt nord. ord, trol. med grundbet.
’bearbeta, hugga till’
2. tälja räkna upp: fsv. tælia, isl. no.
telja räkna, räkna upp, förtälja, säga,
förklara; gemens, germ. ord (ty. zählen,
eng. tell), bildn. till tal
tält: av lågty. teü tält (ty. Zeü);
samma ord som det inhemska tjäll
tämja [täm’ja, tä’m-]: fsv. tæmia, isl. no.
temja; gemens, germ. ord (ty. zähmen),
bildn. till tam
tämlig: fsv. tæmeliker tillbörlig; av
lågty. temmelik passande (ty. ziemlich),
besläktat med tämja
tända: fsv. tænda, isl. no. tenda; gemens,
germ. ord, till sv. dial. tände veke, no.
tandr gnista; med annan vokal ty.
zünden tända; jfr tunder, tindra
tändsticka: sv. ord, redan om de
torr-vedstickor, varmed man tände upp eld;
härav da. tændstik (o. 1870); jfr no.
fyrstik, ty. Zündholz
tänja [tän’ja, tä’n-]: fsv. pænia,i&\. penja,
no. tenja sträcka, spänna; gemens,
germ. ord (ty. dehnen) med grundbet.
’spänna, tänja’ och med släktingar i
andra indoeurop. språk, bl. a. lat. tene’re
hålla (se tenor) och grek. ton’os
spänning, ton (se 2 ton)
tänka: fsv. pænkia, no. tenkja; i form
och betydelseinnehåll påverkat av lågty.
denken tänka (ty. denken); till samma
stam som tanke, tack, täck och
besläktat med tycka
tänn’lika möbelspik: av ett lågty. ord,
diminutivbildn. till ten
täppa stänga, dämma för: fsv. tæppa,
isl. no. teppa; bildn. till tapp; jfr
andtäppa. Härtill subst, täppa (spec.
trädgårdstäppa): egentl, ’avstängt,
inhägnat område’
tära (i förtära, tära på o. dyl.): fsv. no.
tæra; trol. av lågty. teren tära, förtära,
förbruka (ty. zehren); jfr för törnå
tölp
1. tärna flicka: fsv. thærna, isl. pernå,
no. terna tjänstekvinna, tjänarinna,
kammarfröken; trol. av lågty. dërne
flicka (ty. Lime)
2. tärna (benämning på ett flertal
havsfåglar): isl. pernå, no. terna; trol. från
början ett ljudhärmande ord (efter
fågelns läte)
tärning: fsv. tærning, isl. teningr
(ten-ningr), no. terning; av lågty. ternink
med samma bet.; av omstritt ursprung
1. tät spets, främsta delen av en
marscherande tropp: av fra. tete huvud;
topp, spets
2. tät (adjektiv): fsv. thætter, isl. pätr,
no. tett; gemens, germ. ord (ty. dicht,
eng. thight), med släktingar i flera
indoeurop. språk och med grundbet. ’fast,
stelnad’
tätatä’t samtal mellan fyra ögon: sv.
stavning av fra. tëte-à-tëte med samma
bet. (egentl, ’huvud mot huvud’)
täte, täta, tätört växten Pinguicula
vulgaris: så kallad därför att saften kom
mjölken att löpna, tätna
tätting: jfr sv. dial. täkling, no. titing;
trol. ett ljudhärmande ord
täv karakteristisk lukt, t. ex. fårtäv,
lapptäv (norrl.): fsv. pæver m. smak, no.
tev andedräkt
tävla: äldre sv. täfla spela brädspel,
isl. tefla, no. tevla spela brädspel;
kappas; bildn. till fsv. tafl, no. tavl
brädspel; ruta i spelbräde, egentl, samma
ord som tavla
töa: isl. peyia, no. pøya; gemens, germ.
ord (ty. tauen, eng. thaw), med
grundbet. ’vatten, väta’. Härtill tö: fsv. thø,
isl. peyr
töcken dimma: fsv. thøkn; trol.
besläktat med isl. poka, no. toka, da. tåge,
sydsv. dial. tåka, tåga dimma; av
okänd härkomst
töja sträcka, tänja: fsv. tøghia, isl.
teygja, no. tøygja; till ett starkt verb,
som återfinns i ty. ziehen (se 3 ty) och
har släktingar i andra indoeurop. språk,
bl. a. lat. du’cere draga, leda, föra
tölp: äldre sv. tylp, tylpel; av äldre ty.
Tülpel (ty. Tölpel), avledn. av lågty.
dorp by (se torp), alltså ’lantlig
person’. Härtill tölpig
488
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
