Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - undermålig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undermålig
ungefär
liggia under, äldre sv. underligga, ty.
unterliegen; jfr av-, överlägsen
undermålig: eg. ’som icke håller måttet
(av kunskaper o. dyl.)’; till 3 mål
underordna: av likbet. ty. unterordnen
underrede: se 2 rede
underrätta: efter lågty. underrichten, ty.
unterrichten med samma bet., med
anslutning till adj. rätt, ty. recht (jfr
berätta)
underskott: bildat i motsättning till
överskott (till skjuta över); jfr
understiga
underslev (i uttr. begå u.) förskingring av
anförtrodda medel: av ty.
Unter-schleif bedrägeri, försnillning, undersley,
till schliefen glida -andan, dölja sig
understicka gömma undan (från
redovisning), hemligen undanhålla: av mit.
understeken gömma undan (ty.
unter-stechen); jfr understucken
understol (i uttrycket sitta på u.): efter
en folklek, då en av deltagarna sitter på
en stol och en annan till honom frambär
de övrigas »under», d. v. s. vad de hos
honom finner underligt; da. sidde på
forundringsstolen
understucken bortbytt, insmusslad;
fördold (u. humor): eg. part. av
under-sticka
understundom: fsv. undirstundom,
ombildn. av likbet. lågty. understunden
med anslutning till stundom
understå sig våga, fördrista sig: av lågty.
sik under stån med samma bet., egentl,
’ställa sig under ngt, påtaga sig ngt’
undersåte: fsv. undirsate; av lågty.
undersåte (ty. Untersass); egentl, ’en som
sitter under’, bildn. till sitta
undersätsig: da. undersætsig; efter ty.
untersetzt med samma bet.
undersöka: efter lågty. undersåken, ty.
untersuchen med samma bet.
underutvecklad: (1950-t.) efter eng.
underdevéloped med samma bet. (amer.
presidenten Truman 1949)
undervisa: fsv. undirvisa; av lågty.
undervisen (ty. unterwiesen) med samma
bet.
undfly: fsv. untflyia; efter lågty. entvlen,
ty. entfliehen med samma bet.
undfå: fsv. untfa; efter lågty. untvdn
(-vången) mottaga (ty. empfangen)
undfägna: fsv. untfæghna, ombildn. av
lågty. urUvangen mottaga, hälsa (se
undfå) efter det inhemska fägna
undgå: efter lågty. entgàn (ty. entgehen)
med samma bet.; jfr oundgänglig
undi’n vattenande: bildn. till lat. un’da
bölja
undkomma: se
und-undra: bildn. till 1 under; jfr be-,
förundra
undre, underst: adj.-bildn. till 2 under,
som ursprungl. är en adverbiell
komparativ
undseende överseende: bildn. till äldre
sv. undse överse; av likbet. da. undse;
av lågty. untsën (ent-) med samma bet.
undskylla sig: efter lågty. sik untschidden
fritaga sig från skuld (jfr ty.
entschid-digen ursäkta)
undsätta: fsv. undsætia; av lågty.
unt-setten befria (särskilt från fientlig
belägring), ty. entsetzen
undulat (papegojan Melopsitfacus
un-dula’tus): lat. undula’tus böljande,
avledn. till un’da våg, bölja; fågeln har
fått sitt namn av att dess rygg och
vingar är vågformigt bandade
undulera göra vågrörelser, bölja:
modern bildn. till lat. un’da våg, bölja; jfr
ondulera, undulat. Härtill
undula-tion vågrörelse; undulato’risk
undvara: av da. undvære med samma
bet.; ombildn. av lågty. untberen, se
umbära
undvika: fsv. untvika; efter lågty.
ent-wiken (ty. entweichen) med samma bet.
ung: fsv. unger, isl. ungr, no. ung;
gemens. germ. ord (ty. jung, se jungfru,
lärjunge; eng. young), direkt
motsvarande bl. a. lat. juven’cus yngling;
unghäst; jfr yngla, yngling. Härtill
unge (fågel-, kattunge m. fi.): fsv. isl.
ungt m. eg. ’den unge’, substantivering
(jfr like, dumbe m. fi.). För
husdjurens ungar i regel särskilda ord:
föl, kalv, lamm, kid, gris, valp,
kalling, kyckling o. s. v.
ungefär [unjefä’r]: av ty. ungefähr med
samma bet., äldre ohn gefåhr utan ond
avsikt
491
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
