Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - valla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. valla
vandal
der fält, mark, isl. vqIIt, no. vott;
gemens. germ. ord (ty. Wald skog, se
valthorn; eng. wold slätt); av okänt
ursprung (jfr 1 valla); för
betydelseväxlingen ’skog’ — ’fält* jfr 1 mark
1. valla driva kreatur i vall: bildn. till 2
vall i bet. ’gräsvall, bete’. Härtill
vållare vallhjon
2. valla insmörja skidor med tjära el.
fett: sv. o. no. dial. valla; trol. besläktat
med välla
vallfart, vallfärd: av ty. WaUfahH med
samma bet.; till wallén vandra (lånat
från lågty. i fsv. valla vandra)
vallmo: fsv. walmoghe, no. vallmor;
förleden val- till samma stam som valen,
valhänt, efterleden ett allm.
indoeurop. ord för ’vallmo’ (ty. Mohn) med
dunkel historia
valmar: dialektform av vadmal
valmtak tak med fall åt fyra sidor: av ty.
Walmdach med samma bet.; förleden
Walm- av äldre Walben-, samma ord
som valv i bet. ’välvt tak’
valna bli stel av köld: bildn. till valen
valnöt: fsv. valnot, isl. valhnot; gemens,
germ. ord (ty. Walnuss), sammansättn.
av valr välsk (se välsk) och 1 nöt
valp: fsv. hvalper, hvælper, isl. hvelpr,
no. kvelp; gemens, germ. ord (ty. Welf,
eng. whelp), trol. med grundbet.
’skällande’
valplats: sammansättn. av isl. valr de
i striden fallna (jfr valkyrja) och
plats
valrav spermaceti (fettämne som
erhålles från kaskelotten): till fsv. och sv. dial.
rav bärnsten
val ross: av holl. walros; trol. (med
omkastning av de båda lederna)
sammanhörande med isl. rosmhvalr valross, no.
rosmal, egentl, ’rödbrun val’
1. vals cylinder: av ty. Walze med
samma bet., bildn. till walzen rulla, se 2
vals, välta
2. vals (en dans): över fra. valse av ty.
Walzer med samma bet., bildn. till
walzen rulla, vrida sig, sel vals. välta
valspråk devis, sentens: da. valgsprog;
efter ty. Wahlspruch med samma bet.,
eg. ’utvalt tänkespråk el. maxim (för
vapensköld o. dyl.)’
valthorn: av ty. Waldhorn med samma
bet.; till Wald skog (se 2 vall);
instrumentet användes urspr, vid jakt
valuta motsvarande värde; vederlag; ett
lands gällande mynt: av ital. valu’ta pris,
värde; till lat. vale’re vara värd (se
valör)
valv: fsv.isl. hvalf;besläktat med välva;
jfr valmtak
valvel klaff, ventil (t. ex. i hjärtat): av
lat. vaVvula, diminutiv av val’va
dörrflygel
valvera uppskatta, beräkna: från ty.;
jfr evalvera
valö’r värde; färgers inbördes tonstyrka:
av fra. valeur; av lat. val’or värde, bildn.
till vale’re vara värd; jfr valuta,
invalid, [e]valvera
vampy’r blodsugande spöke; ett slags
flädermus: av ty. Wampir, ytterst ett
sydslaviskt ord, betecknande en
gengångare, som under natten suger de
levandes blod. Härtill vamp; vampa
(vard.)
1. van, vanl. i plur. vaner (en grupp
fornnordiska gudar): litterärt lån från
isl. vanir; av omstridd härkomst;
snarast kanske ’de förtrogna’ och
besläktat med 2 van
2. van (adj.): fsv. no. van, isl. vanr; med
ursprungl. bet. ’som man finner behag i,
förtrolig’; till en i indoeurop. språk rikt
utgrenad ordgrupp med
betydelsekärnan ’tycka om, trivas’, till vilken hör
bl. a. sanskrit van’ati tycker om, önskar;
jfr vidare vänja, l o. 2 vän, vån,
vänta, vänster, önska, våning;
venerisk, veneration. Härtill vana
(subst.)
3. van- (i vanart, -frejd, -havd, -lottad,
-pryda m. fi.): fsv. isl. no. van-;
gemensamt germ. prefix med upphävande
bet. (jfr 2 miss-), egentl, samma ord
som isl. vanr saknande (ngt), besläktat
med lat. va’nus tom; fåfäng
vanda’l förstörelselysten barbar: efter
den germ. folkstammen vandaler,
lat. Varidali, på grund av deras
plundring av Rom år 455 e. Kr. Härtill
499
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
