Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. vara
varnagel
Pres. är [betonat: är, obetonat: ä]:
fsv. cer, isl. es, er, ty. ist, eng. is;
allmänt indoeurop. ord, t. ex. lat. est är
2. vara fortfara: fsv. no. vara; av lågty.
waren med samma bet., besläktat med
1 vara. Härtill varaktig: av lågty.
war-achtich
3. vara (i uttryck som ta vara på, ta
sig tül vara): fsv. vara, böjningsform av
ett subst, motsvarande isl. vari, no. vare
försiktighet, aktsamhet; bildn. till 3
var
4. vara (händels-): fsv. isl. no. vara;
gemens, germ. ord (ty. Ware, eng. ware)
av okänt ursprung. Härtill varu- (i
varuhus, -märke m. fi.)
-vard (i t. ex. kvällsvard): se nattvard
varda bliva: fsv. værpa, varpa, isl. veröa,
no. verda; gemens, germ. ord (ty.
wer-den), med grundbet. ’vända, vrida’ (se
1 vart, in-, utvärtes) och med
motsvarighet i flera indoeurop. språk, bl.
a. lat. ver’tere vrida, vända (se version);
jfr vulen, antvarda
vardag: fsv. hvardagher; sammansättn.
av 1 var och dag
varde (ett slags sjö- eller vägmärke):
no. varde stenröse som vägmärke i
fjället; sv. dial. (Gotland) varde flytande
märke vid utlagda nät, vale (Bohuslän)
vägmärke, isl. vardi stenröse i fjället;
till fsv. vardher vård, vakt, se 2 vård,
våle
vardera: fsv. hvar Pera, isl. hvarr peirra,
d. v. s. fsv. hvar envar (av två) (se
varken) och pera (gen. plur.) av dem; jfr
en-, vilkendera
varelse: fsv. varilse vistande, tillvaro;
väsen, individ, da. varelse uppehålls-*
ort; rum; bildn. till 1 vara
varest: fsv. hvarest, av äldre hvaris,
sammansättn. av fsv. hvar (=* 2 var) och
fsv. is (isl. es) som, relativt adverb; jfr
därest
vårfågel: se 3 var
varg: fsv. vargher, isl. vargr, no. varg;
med bet. ’ulv’ endast i nord. språk;
samma ord som fsv. -vargher förbrytare, isl.
vargr (jfr uttrycket varg i veum); med
grundbet. ’strypare, dråpare’ (jfr ty.
würgen strypa)
vargering [-je’-] reserv för de indelta
trupperna: av äldre vargärning förvar;
vad som förvaras; sammansättn. av
var-(jfr 3 vara) och gärning
variera omväxla, skifta: över ty. och
fra. av lat. varia’re vara brokig, skifta
färg; växla, förändras; jfr varietet.
Härtill variation skiftningsvidd; variant
avvikande läsart, växelform; variabel
föränderlig, ombytlig
varieté (nöjeslokal): av fra. variäé med
samma bet., egentl, ’omväxling,
mångfald’; jfr varietet
varietet avart, avvikande form: över
ty. och fra. av lat. vari’etas (gen.
varie-ta’tis) växling, till var’ius växlande; jfr
variera, varieté
varjager (pl.) rysk benämning på
skandi-dinaver i Östeuropa under
vikingatiden: av fornry. varjeg, vilket återger
ett nordiskt (fsv. isl.) væring-; se härom
väringar
varje (pron.): uppkommet ur
böjningsformer av fsv. hvar (se 1 var), t. ex.
dat. hvariom (mask.), hvarie (fem.),
hvario (neutr.). Härtill varjehanda: fsv.
hvaria handa (gen. plur.) av värt slag;
jfr alle-, mångahanda
varken (konj.): fsv. hvarke, hvarkin
intetdera, varken, isl. hvdrtke; av fsv.
hvart neutralformen av hvar var och
en (av två) (jfr vardera) och ett
negerande -gi (jfr icke)
varkunna (sig) förbarma (sig): fsv.
var-kunnai, isl. varkunna, no. vårkunna ha
medlidande med, trösta; nord. ord av
oklart ursprung; möjl. är förleden ett
ord med bet. ’uppriktighet, välvilja’; jfr
misskund
varlig: fsv. vårliket, isl. varligr; bildn.
till 3 var
varm: fsv. varmber, isl. varmr, no. varm;
gemens, germ. ord (ty. eng. warm) av
omstridd härkomst; jfr värma, värme
varna: fsv. isl. no. varna akta sig för,
avhålla sig från; gemens, germ. ord (ty.
warnen, eng. warn), besläktat med 3
var
varnagel varning: fsv. varnaghle, isl.
vamagli, no. varnagle varning;
hjul-sprint; sammansättn. av var-
beskyddande (jfr värja) och nagle spik (se 2
501
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
