Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vedettbåt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vedettbåt
vepa
(se sak); vederstygglig: fsv.
vidher-styggeliker, till viperstyggias känna
avsky mot ngt (se stygg); vedertagen:
till fsv. taka vidher taga emot, antaga;
vedervilja: efter likbet. ty. Widerwille;
vedervärdig motbjudande: av lågty.
wedderwerdich, egentl, ’motsatt, vänd
emot’ (se 1 vart)
vedetfbåt bevakningsbåt: över fra.
ve-dette av ital. vedetfa skyltvakt, post,
bildn. till spanska vela vaka, påverkad
av ital. vede’re se
weekend [vi’känd] veckoskifte;
veckoslutsledighet: av likbet. eng. weekend,
av week vecka och end ända, slut
vegetabilier (plur.) födoämnen ur
växtriket: egentl, neutr. plur. av lat.
vegda’-büis som växer; ytterst till lat. veg’etus
frisk, livlig (se vegetera)
vegetaria’n person som endast förtär
vegetabilisk föda: från eng.; modern
bildn. (1840-t.) till vegda’re, se
vegetera
vegetera föra ett overksamt liv: över
ty. av lat. vegda’re uppliva; till vege’re
vara livlig (jfr vigilie, 1 vaka). Härtill
vegetation grönska: över ty. av lat.
vegda’tio upplivande, i medeltidslat.
’grönska’; vegetati v som avser
(växternas) näringsliv; vegetarisk
vehik el fordon; hjälpmedel: över ty. av
lat. vehic’ulum fordon
vejde (en färgväxt): efter ty. Waid med
samma bet.; av omstridd härkomst
vek: fsv. veker, isl. veikr, no. veik
böjlig, mjuk, svag; gemens, germ. ord (ty.
weich, eng. weak)y bildn. till vika.
Härtill veklig; vekling
veke: fsv. veke, da. væge; av lågty. wéke
(ty. Wieche) med samma bet.,
besläktat med veckla
vel, vele charpirulle: fsv. vele tapp, tott,
äldre sv. även vel; av okänt ursprung
vela: se velig
vela’r (bakre gomljud, t. ex. k, g): bildn.
till lat. ve’lum (pala’ti) gomseglet
velig mindre vetande, enfaldig, fjantig:
no. veit svag; skadad, sprucken, isl.
veiU usel, svag, trol. av ett nekande
prefix ve- och heiü hel (se hel). Härtill
vele fjant; vela (i uttrycket gå och
vela)
veirpapp (wellpapp) vågpapp: av ty.
Wellpappe med samma bet., till Welle
våg; jfr korrugerad
velociped: modern bildn. till lat. ve’lox
(gen. velo’cis) snabb och pe’s (gen. ped’is)
fot
velodrom [-drå’m] cykelbana: av
velo-i velociped och grek. dröm’os lopp
velu’r, vel o urs [-lo’r] sammet: av fra.
velours med samma bet.; av lat. villo’sus
luden
veläng’ (ett slags fint, glättat papper):
av fra. vélin pergament, bildn. till
fom-fra. veel (fra. veau) kalv
vem (interrogativt pron.): fsv. hvem, isl.
hveim, egentl, dativ av fsv. hvar vem?
(se 1 ho); jfr 1 var
vemod: se 2 ve
1. ven (ett slags gräs, Agrostis): no.
kvein; av okänt ursprung
2. ven blodåder: över ty. av lat. ve’na
åder; jfr venös, intravenös
vendetfa blodshämnd: ital. dialektord,
av lat. vindic’ta, bl. a. ’hämnd, straff’
veneration vördnad: av lat. venera’tio
tillbedjan, vördnad; till ven’us (gen.
ven’eris) behag, kärlek (se 2 van).
Härtill venera’bel vördnadsvärd
venerisk (mest i uttryck venerisk
sjukdom könssjukdom): bildn. till lat. Ven’us
(gen. Ven’eris), kärlekens gudinna,
egentl, ’behag, kärlek’; jfr veneration
ve’nia tillstånd (att predika): lat. ord
med bet. ’nåd, välvilja, tillåtelse’; jfr.2
van
venti’1 luftväxlingslucka, draglucka;
luft-klaff: av medeltidslat. venti’le; till lat.
ventüa’re fläkta, lufta; se ventilera
ventilera lufta, vädra: över ty. av lat.
ventüa’re med samma bet., till ven’tus
vind (jfr ventil). Härtill ventilation;
ventila tor fläkt
ventrik’el magsäck; hjärn- el.
hjärtkam-mare: av lat. ventric’ulus, diminutiv av
ven’ter (gen. ven’tris) buk
venö’S (mest i uttrycket venöst blod
blodåderblod): bildn. till 2 ven
vepa hemvävt ylletäcke: sv. dial. vepa
tunt täcke av grov ull, filt, yllelakan,
fsv. vepa tunt täcke, no. veipa, till
verbet no. veipa svepa om, hölja; isl.
504
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
