- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
508

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - viking ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

viking

2. vimla

vikariera tjänstgöra i stället för en
annan; vikariat tillfällig tjänstgöring (som
ersättare)

viking fornnordisk sjökrigare: litterärt
lån från isl. vikingr; trol. bildat till vik,
alltså: ’folk som håller till i vikarna (och
därifrån gör anfall på förbiseglande
skepp)’. Härtill viking härnad till sjöss
{fara i viking o. dyl.)
vi’kon åkerbär: nordsv. dialektord av
okänt ursprung

vikt: fsv. vikt, vækt, fornno. vekt, no.
vegt; av lågty. wichi vägning; tyngd;
vikt; bildn. till väga. Härtill viktig: av
ty. wichtig, egentl, ’tung, med god vikt’
Vikto ria seger: av lat. vido’ria med
samma bet., bildn. till vic’tor segrare
viktualier (plur.) matvaror, livsmedel:
av ty. ViJctualien; av neutr. plur. till
lat. viäua’lis som hör till livets
nödtorft

Vila (verb): fsv. hvila, isl. hvila, no. kvila;
gemens, germ. ord (ty. weilen dröja,
uppehålla sig); bildn. till ett subst.,
bevarat i ty. Weüe, eng. while stund.
Härtill subst, vila: fsv. hvila
vild: av lågty. wilde eller ty. wild med
samma bet.; motsvarande inhemska
form är vill. Härtill vilde: efter likbet.
ty. der Wilde

1. vilja (verb): fsv. vilia, isl. no. vilja;
gemens, germ. ord (ty. wollen, pres. witt;
eng. witt), med motsvarighet i andra
indoeurop. språk, bl. a. lat. veU’e vilja;
besläktat med 2 vilja, villig; 2 val,
välja, väld, villfara, villkor

2. vilja, vilje (subst.): fsv. vüi (dat.
ack. vilia), isl. vili; gemens, germ. ord
(ty. Wille, eng. wül); besläktat med 1
vilja; se villig

vilken: fsv. hvilikin; isl. hvttikr; gemens,
germ. ord (ty. welcher, eng. which);
egentl, ’lik vad?’, sammansatt av 2
vi och 3 lik (jfr dylik) och sålunda
frågeord; bruket som rel.-pron. beror
på tysk förebild och lat. stilinflytande.
Härtill vilkendera: jfr vardera
vill (fara vitt; även i sammansättn. hus-,
rådvill): fsv. vilder, isl. villr, sv. och no.
dial. vill vilse, förvillad; orolig, hetsig,
vild; gemens, germ. ord (ty. wiId, se

vild; eng. wild) av oklart ursprung; jfr
1 villa, villande, villebråd,
villervalla, villrådig, vilse,
vettvilling

1. villa (i villa bort o. dyl.): fsv. isl. no.
villa; gemens, germ. ord, bildn. till
vill; jfr förvilla. Härtill subst, villa
förvillelse (även i sammansättn. syn-,
hörselvilla o. dyl.)

2. villa (ett slags byggnad): ytterst av
lat. vilVa lantgård; lanthus

villande (i uttryck som på villande hav):
fsv. no. villande; bildn. till adj. vill
villebråd: fsv. villebradh, isl. vülibraö;
sammansättn. av adj. vill och fsv.
brap, isl. brdd kött, stek (ty. Bråten
stek), bildn. till bråd het
villervalla: trol. en bildn. till adj. vill
av samma art som virrvarr,
slidder-sladder, sv. dial. vimsevamsa jTSL, hafs
o. dyl.

villfara: av ty. wülfàhren göra till viljes,
till Wüle, se 2 vilja
villfarelse: till fara vül, se vill
villig: fsv. vililiker, viliogher villig, bildn.
till 2 vil j a (jfr fri-, ill-, mot-, o-, nälvillig
till ill-, mot-, o-, välvilja): delvis lånat av
likbet. ty. willig

Villkor [-kår]: fsv. vilkor fri vilja, rätt att
bestämma; av lågty. wülekor fritt val
(ty. Willkür); till Wille (se 2 vilja) och
küren välja (se kora)
villrådig: jfr fsv. vüleradha, isl. villirdda
med samma bet.; till vill och råd
vilse, vilsen: bildn. till adj. vill vilse;
jfr varse till 3 var

vilt villebråd: av lågty. wilt, ty. Wild;
i sv. anslutet till neutr. av vild, därför
länge med adjektivisk böjning, best.
form det vilda o. s. v.; jfr fett
vimba, vimma (en braxenfisk): no.
vem-la; trol. av finska vimpa med samma
bet.; vimban tillhör huvudsakligen ö.
Europa

1. vimla myllra: no. vimla tumla; bet.
’myllra* trol. från ty. wimmeln; jfr no.
dial. vimra, vima, vamra, vama tumla;
trol. ljudmålande bildn. Härtill
vimmel

2. vimla yra: sv. dial. vimla, vimra
vimla,’ yra; trol. variationsbildn. till
8 vi mm a, sv. dial. svimla med anslut-

508

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free