- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
509

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vimpel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vimpel

vinruta

ning till 1 vimla. Härtill vimmelkan-

tig

vimpel: av lågty. holl. wimpel med
samma bet.; av omstridd härkomst
vimsig virrig, tafatt: sv. dial. (norrl.)
vimsen yr i huvudet, vimsa vara yr,
ragla, no. vimsa, kvimsa tumla omkring,
kvimsen orolig, ostadig, eng. whimsy,
whimsicàl nyckfull, bisarr; trol. en
ljudmålande ordbildn. Härtill vimsa
fjanta, vara virrig

Vin vinranka; härav beredd dryck: fsv.
no. vin, isl. vin; gemens, germ. ord (ty.
Wein, eng. ioine), tidigt lån från lat.
vi’num vin; ovisst, huruvida ytterst
indoeuropeiskt eller ej
vina (verb): fsv. hvina (imperf. hven),
isl. hvina, no. kvina; ljudhärmande,
liksom sv. dial. hvi ja skrika gällt, isl.
hvla gnägga, ty. wiehern m. fi. Härtill
vin vinande

1. vind blåst: fsv., vinder, isl. vindr, no.
vind; gemens, germ. ord (ty. Wind,
eng. wind), med motsvarighet i bl. a.
lat. ven’tus vind (se ventilera); eg.
pres. part. till ett verb med bet. ’blåsa*
(se vinge, 2 vaja)

2. vind översta utrymmet i hus: fsv.
vinder; egentl, ’för vinden öppet rum’;
samma ord som 1 vind (jfr
förhållandet mellan loft och luft)

3. vind vindspel: bildn. till 1 vinda

4. vind (adj.) skev (t. ex. snett och vint):
isl. vindr, no. vind; bildn. till 1 vinda.
Härtill vindögd; vinda (med ögonen)

1. vinda (mest i uttryck som vinda upp,
vinda om): fsv. vinda (imperf. vant)
vrida, sno, svänga, isl. no. vinda; gemens,
germ. ord (ty. windén, eng. wind) av
omstritt ursprung; jfr 3 o. 4 vind,
vindeltrappa, vindling, vända,
vånda, vant, vante. Härtill subst,
vinda (nystvinda); vindbro, -brygga,
-spel

2. vinda (en slingerväxt, Convolvulus):
bildn. till 1 vinda

vindböjtel (ett bakverk): av ty.
Wind-beutel med samma bet.; egentl, av luft
uppblåst liten säck; överfört: ’opålitlig
man (som vänder kappan efter vinden)’
vindeltrappa: av ty. Windeltreppe med
samma bet.; besläktat med 1 vinda

vindflöjel: se flöjel

vindfälle av vinden fälld skog: till 2
fälla; jfr hygge

vindicera göra anspråk på; förfäkta:
över ty. av lat. vindica’re göra anspråk
på, tillägna sig; jfr revansch,
vendetta. Härtill vindikation
vindling: till sv. dial. vindel med
samma bet.; till 1 -vinda
vindros: efterleden på grund av den
runda formen o. likheten med en ros
vindtyg vindtätt bomullstyg: tyg som
skyddar mot blåst

vindägg ägg utan skal: da. vindæg
obefruktat ägg, ty. Windei, eng. windegg,
egentl, ’ägg med bara luft i’
vinge: fsv. vinge, da. vinge; jfr isl.
vængr, no. veng; nord. ord, till ett
indoeurop. verb med bet. ’blåsa’ (se 2 vaja,
1 vind)

vingfång vingbredd; spännvidd: se
fång

vingla: sv. och no. dial. vingla vara yr,
jfr sv. dial. vångla, no. vangla; trol.
ljudmålande ordbildn. liksom dingla,
dangla

vinjett’ (ornamental utsmyckning i
början el. slutet av en bok el. ett kapitel):
av fra. vignette, egentl, ’liten vinranka’
vinka: av lågty. winken blinka, ge tecken
(med ögonen) (ty. winken vinka, eng.
wink blinka); trol. med grundbet. ’böja,
vika åt sidan’; jfr vinkel, vank
vinkel: fsv. vinkil vrå, krok; av lågty.
winkel, egentl, ’böjning’; besläktat med
vinka

vinn (i uttrycket lägga sig vinn,
vinnlägga sig): fsv. no. vinn bemödande,
omsorg, till vinna

vinna: fsv. vinna göra, utföra, rå med,
orka, hinna, isl. no. vinna; gemens,
germ. ord med grundbet. ’arbeta,
anstränga sig’ (även: ’lida’); bet. ’vinna
(genom arbete), förvärva, besegra*
tillhör egentl, sammansättn. med prefixet
ge-: ty. gewinnen, forneng. gewinnan
(eng. win), fsv. isl. vinna; av oklart
ursprung; jfr vinn, vinst,
lättvindig. Härtill vinning
Vinruta (kryddväxt): fsv. vinruta f., av
mit. winràte med samma bet., se 1

509

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:27:00 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaord/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free