- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
510

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vinsch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vinsch

I. vis

ruta; växten användes förr som
krydda till (medicinskt) vin
vinsch vindspel: av eng. winch med
samma bet.

vinst: efter ty. Gewinst med samma bet.,
med anslutning till vinna
vinter: fsv. vinter, isl. vetr, no. vetter;
gemens, germ. ord (ty. Winter, eng.
winter), av okänt ursprung
vintergatan: dvs. "vintervägen" (bäst
synlig under vintern), isl. vetrarbraut
med samma bet.; jfr g al ak tis k
vinthund (hundras, med höga ben och
lång nos): av lågty. winthund el. ty.
Windhund; äldre Wind, eg. ’vendisk
hund’, till folknamnet vender (isl.
vindar) i n. Tyskland; för sammansättn.
jfr mulåsna (se mula), uroxe (se 3 ur),
turturduva

vinä’ger vinättika: av fra. vinaigre;
ur-sprungl. en sammansättn. av lat. vi’num
vin och ace’tum ättika
viol [-ol]: ytterst av lat. vi’ola med
samma bet.; jfr violett
viola [-å’-] altfiol: av ital. viola med
samma bet.; trol. av medeltidslat. vi’tvla,
till verbet vitula’ri jubla; jfr fiol,
violin, violoncell

violett’ violblå: av fra. violet med
samma bet.; till viol

violi’n fiol: av ital. vioWno med
samma bet.; egentl, ’liten fiol’; jfr fiol.
Härtill violinist fiolspelare
violoncell [viålångsel’] (ett
musikinstrument): av ital. violoncell’o med samma
bet., fra. violoncélle; jfr cello
vipa (en vadarfågel): fsv. no. vipa, da.
. vibe; nord. ord, trol. ljudhärmande (jfr
kråka)

vipp (i uttrycket det var på vippen)’, sv.
nybildn. (känd fr. o. m. 1700-t.) till
verbet 1 vippa: ’det var nära att vippa
över’; jfr da. o. no. det var på nippet

1. vippa (verb) gunga, svaja, vippa över
o. dyl.: fsv. vippa, da. vippe, no. vippa;
gemens, germ. ord (lågty. wippen, ä. ty.
wipfen), trol. av ljudhärmande (el.
ljudmålande) ursprung (jfr da. nippe;
1 tippa, vicka, guppa; eng. tip,
whip; lat. vibra’re, se vibrera). Härtill
vippstjärt sädesärla

2. vippa (subst.) knippa (av ax, blom-

mor o. dyl.), damm-, fjädervippa: da.
vippe, no. vippa med samma bet.; jfr
ty. Wipfel trädtopp; egentl, ’ngt som
vippar el. gungar’, till 1 vippa
Vips (interj.): trol. av lågty. wips med
samma användning; besläktat med
1 vippa

1. vira (ett kortspel): trol. efter
egendomen Vira i Roslagen

2. vira linda: no. vira; till sv. dial. viry
eng. wire metalltråd; trol. med
grundbet. ’fläta’ och besläktat med vid ja

3. vira silduk (av metalltråd) som
används i pappersmaskiner: av eng.
wire metalltråd; se 2 vira och vajer

vi’rak rökelse: av någon tysk ordform,
motsvarande lågty. wirök, ty.
Weih-rauch med samma bet.; egentl, ’vigd
rök’

wire: se vajer

viril manlig: av lat. viri’lis med samma
bet.; till lat. vir’ man (jfr värld). Härtill
virilitet

virka: av ty.wirken förfärdiga (om
hantverkare i allmänhet), bildn. på subst.
Werk, se verk
virke: fsv. virke verk, bygge; material,
isl. virki; bildn. till verk
virrig: av ty. wirrig med samma bet.;
av omstridd härkomst; jfr virrvarr,
förvirra

virrvarr: från ty.; jfr villervalla
virsing(kål) savojkål: av ty. Wirsing;
av ital. verza, verzotto med samma bet.
virtuell" skenbar, antagen (t. ex. i
virtuell büd skenbild): bildn. till lat.
vir’tus i bet. ’kraft’

virtuos [-o’s] överlägset skicklig konstnär:
av ital. virtuo’so dygdig; duktig; till lat.
vir’tus i bet. ’duktighet’. Härtill
virtuositet mästerskap
virulent giftig: av lat. virulen’tus
giftig, till vi’rus slem; gift. Härtill viru!en’s
giftighet

vi’rus (pl. virus) sjukdomsalstrande
ämne: av lat. vi’rus giftig saft, galla
virvel: fsv. hvirvü, isl. hvirfül, no.
kver-vel; gemens, germ. ord (ty. Wirbel)t
bildn. till värva i bet. ’vända sig
omkring’. Härtill virvla
I. vis sätt: fsv. no. vis, isl. vis; gemens,
germ. ord (ty. Weiset eng. wise), till ett

510

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:55:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaord/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free