Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vägra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägra
vänja
wegen (ty. von ... Wegen), egentl, dat.
plur. av weg väg (se väg)
Vägra: fsv. veghra, væghra; av lågty.
wëgeren (ty. weigern) med samma bet.
vägskäl ställe där vägar skiljas: fsv.
vaghaskiæl; se 1 skäl
väg vårda (växt, Cichorium intybus):
efter ty. Wegwarte med samma bet., till
warten vakta, vänta (se vårda); enl.
tysk folktro är den blåa blomman en
förtrollad jungfru som vid vägen väntar
på sin riddare; jfr cikoria
väja: fsv. vaghia, isl. vægja; bildat till
ett adj. isl. vàgr som gärna viker undan,
besläktat med väga i den forna bet.
’röra*
väkt (morgon-, natt-): fsv. vakt vakande;
bildn. till 1 vaka
väktare: fsv. vaktare; efter likbet. lågty.
wechter, ty. Wäckter, bildn. till Wacht
vakt (se vakt)
väl: fsv. val, isl. no. v el; gemens, germ.
ord (ty. woM, eng. well) av omstritt
ursprung
Välan’ (interjektion): da. velan;
lystrings-o. maningsrop; efter ty. wohlan med
samma bet. (även wohlauf); jfr nåväl
Väld partiskhet: fsv. vild, väld, isl. no.
vild vilja, önskan, välvilja; besläktat
med 1 vilja
välde: fsv. vælde, isl. veldi, no. veide
makt, myndighet; bildn. till våld.
Härtill väldig: efter lågty. weldich; jfr fsv.
valdogher, isl. vgldugr med samma bet.
(bevarat i allsvåldig)
välfägnad: eg. Välkomnande, glatt
mottagande’, se fägna
Välfärd: bildn. till fara väl (jfr
avskedshälsningen farväl); se färd
välja: fsv. valia, isl. no. velja;
sammanhörande med 2 val
välla (bl. a. i förvälla och välla ihop):
fsv. vælla (imperf. vælde), isl. no. vetta
hetta upp; koka upp; bringa att
smälta; gemens, germ. ord (ty. wellen, eng.
weld svetsa); till ett starkt verb med
bet. ’koka, bubbla’: fsv. valla (vall), isl.
vetta (jfr välling, 2 valla, ulma)
välling: fsv. vættinger välling, gröt,
soppa; bildn. till välla i bet. ’koka upp’
vällust: efter mit. wollust (ty. Wohüust)
med samma bet. Härtill vällustig;
vällusting
välmåga: till må väl; jfr förmåga
välsigna [välsing’na]: fsv. vælsighna, till
2 signa. Härtill välsignelse
Välsk (välskt lokband, välska bönor): fsv.
volsker, volsker, isl. valskr sydländsk,
främmande; gemens, germ. ord (ty.
welsch, eng. welsh) med ursprungl. bet.
’keltisk’, senare ’romansk’; till ett
keltiskt folknamn, lat. Volcæ; jfr valnöt,
rotvälska
välstånd: da. vdstand, av mit. wolstant
el. ty. Wolüstand med samma bet.; till
verbet stå väl; jfr 1 stånd
vält (ett lantbruksredskap): fsv. välter;
bildn. till välta
välta stjälpa, välva: fsv. vælia, isl. no.
vetta (dels inträns, och starkt, dels träns,
och svagt); gemens, germ. ord (ty.
wäl-zen), med grundbet. ’vältra, rulla’;
besläktat med vals
vältra: bildn. till välta
välva: fsv. hvælva, isl. hvélfa, no. kvelva;
gemens, germ. ord (ty. wölben), bildn. till
ett starkt verb med bet. ’välva sig,
vända sig’, bevarat i sv. dial. hvälva
(hvalv) och no. kvelva (kvalv); jfr valv
vämjas: fsv. væmias, no. vemjast;
besläktat med lat. vom’ere; se v o me ra.
Härtill vämjelse; vämjelig
1. Vän [vä’n] vacker: fsv. no. væn, isl.
vann; egentl, ’lovande,
förhoppningsfull’, bildn. på vån
2. vän [vänn’] (subst.): fsv. no. vin, isl.
vinr; gemens, germ. ord, till en i germ.
och andra indoeurop. språk rikt
utgrenad ordgrupp med grundbet. ’tycka
om, älska’ (se 2 van). Härtill vänlig
[vänn’-]: fsv. virdiker vänskaplig;
vänskap [vänn’-]: fsv. vinskaper; jfr
också vänslas
vända: fsv. vanda, isl. no. venda;
gemens. germ. ord (ty. wenden), besläktat
med 1 vinda; jfr också vandel,
vandra, in-, ut-, nödvändig
vändelrot (en medicinsk växt, Valeriana):
no. vendelrot; jfr ty. Wendwurzel med
samma bet.; av dunkelt ursprung
vänja: fsv. vænia, isl. no. venja; gemens,
germ. ord (ty. [ge]wöhnen, eng. wean
avvänja), trol. bildat till 2 van
517
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>