- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
525

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ä - ämne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ämne

I. ära

ämne grundämne, material; föremål för
studium, tal el. skrift; skolämne,
uppsatsämne; ursprung: fsv. æmpne, isl.
ef ni, no. emne material; nord. ord,
trol. besläktat med ord för ’arbeta’,
’arbete’ i andra indoeurop. språk, bl. a.
lat. op’us (se opus, opera); jfr avel

1. än (komparativ konj.; i större än o.
dyl.): fsv. æn, an, isl. no. en, an; runsv.
pan (pen) visar att den nord. partikeln
än är identisk med ty. denn, eng. than,
sålunda med bortfall av p- i trycksvag
ställning; jfr 2 att

2. än (adv.) ännu: fsv. æn, isl. no. enn,
egentl, ’fordom’; gemens, germ. örd,
identiskt med lat. an’te framför (se
arde- i t. ex. antecedentia,
anteci-pera m. fi.) och grek. anti’ emot (se
anti-) och nära besläktat med
partikeln and- emot (se anlete, ände,
änne); jfr ändå, ännu

3. än (frågepartikel, i vardagl. uttryck
som än se*n då?): fsv. æn, isl. en men,
och; gemens, germ. partikel (ty. und,
eng. and och)

I. ända (subst.) och 2. ända (verb): se
ände

3. ända (adv.; i uttryck som ända upp
o. dyl.): egentl, böjningsform av
ände

ändalykt slut: sammansättn. av ände
och fsv., sv. dial. lykt slut, bildn. till 2
lycka

ändamål: i äldre sv. med bet. ’slutmål’;
översättning av ty. Endziel slutmål,
yttersta ändamål

ände, ända (subst.): fsv. ænde (dat. ack.
ænda), isl. endi, no. ende; gemens, germ.
ord (ty. Ende, eng. end), bildn. till
partikeln and- emot (se anlete, änne); jfr

2 än, äntligen. Härtill ända (verb);
ändelse; ändlig

ändra: av ty. ändern med samma bet.,
bildn. på ander annan, se annan; jfr
förändra
ändå: fsv. æn pa, no. endå; sammansättn.
av fsv. æn ännu (se 2 än); och, men (se

3 än) och fsv. pa då el. fsv. po dock
äng: fsv. æng, isl. no. eng; nord. ord

med grundbet. ’krökning, böjning’
ängd trakt: sv. ord (först känt från
Bibeln 1541: egnd); trol. bildn. till sv.

dial. ång trång (ty. eng), se ånger,
ängslas; formellt identiskt med äldre
sv. ängd trångmål; andtäppa, sålunda
egentl, ’trång dal’

ängel: fsv. ængil, isl. engill, no. engel;
ytterst av grek. an’gelos, egentl,
’utskickad, budbärare’ (jfr evangelium)
änger mask i kött: fsv. ænger småmask,
av ovisst ursprung

ängslas: jfr fsv. ængslas tryckas,
besväras; av fsv. ængsl trångmål, ångest,
bildn. till verbet ængia tränga, trycka,
som självt är bildat på adj. sv. dial.
ång trång (ty. eng)-, jfr ånger, ängd
änka: fsv. ænkia, isl. ekkja, no. enkja;
nord. ord, bildn. till fsv. enka, no. einka
ensamstående, enda (jfr enkom,
enkel). Härtill änkling: fsv. ænklinger
ogift man
änne panna: fsv. ænne, isl. enni, no.
enne; nord. ord, bildn. till en sidoform
av partikeln and- emot (jfr ände,
anlete). Härtill ännastupa (dial.)
framstupa

ännespann pannsmycke, diadem:
sammansatt av änne och äldre sv. spann
smycke (se spänne)
ännu: fsv. ænnu, isl. enn nu; till 2 än
och nu

änskönt: da. endskønt; efter likbet. ty.
obschon

äntligen: av lågty. endeliken (ty.
end-lich) slutligen; äntligen, bildn. på ende
slut (se ände)

äntra kliva upp i tacklingen; genom
direkt angrepp övermanna ett
fientligt fartyg: av likbet. lågty. entem el.
holl. enteren, av fra. entrer inträda (se
entré)

äpple: fsv. æple, isl. epli, no. eple;
gemens. germ. ord (jfr ty. Apjel, eng.
äpple), av oklart ursprung; jfr apel

1. är uppsyn; högdragen min: av fra. air
utseende, uppträdande

2. är (pres.): se 1 vara

I. ära heder: fsv. æra; av lågty. ère (ty.
Ehre) med samma bet., äldst även
’skonsamhet, nåd; gåva’ (jfr förära);
samma ord som isl. Eir, läkekonstens
gudinna (jfr eira skona), för övrigt med

525

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:42:30 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaord/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free