Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vad är ortnamnsforskning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. Vad är ortnamnsforskning?
Om begreppet ortnamn omskrives så, att det
säges innebära namn på orter, är detta
utan tvivel föga upplysande. Det ger likväl
anledning att fixera de båda beståndsdelarna i termen
var för sig. Och detta kan vara av vikt därför, att
både namn och ort äro ord med en innebörd som i
det allmänna språkmedvetandet ingalunda är fast
avgränsad. Deras sammanställning kan då väntas
ha en ännu mera svävande innebörd. Men då
termen ortnamn tagits i bruk av vetenskapen, har
denna naturligtvis däri inlagt en bestämd betydelse.
Och det är med denna vi få att göra.
Vi taga namn i betydelse av egennamn (nomen
proprium), motsatt appellativ (t. ex. häst).
Populärt talat kan det sägas, att namn är ett sådant
substantiv som — enligt vår och många andra
språks rättskrivning — skrives med stor bokstav.
Öm vi tveka huruvida vi skola nyttja stor bokstav,
då befinna vi oss också på gränsmarken mellan
egennamn och appellativ. Om jag t. ex. hör folket
på en gård tala om Mossen eller Stenkullen,
inträder en sådan ovisshet. Den bestämda artikeln
tyder på, att man på hemmanet bara har e n mosse
och e n stenkulle av intresse, och det är alltid den
man menar. För bonden och hans folk är Mossen
då mer eller mindre ett egennamn; han tänker
ej på alla de andra lokaler som också göra anspråk
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
