- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
6

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vad är ortnamnsforskning?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på att kallas mosse. Främlingen åter, som hör
Mossen, ser däri i första hand ett exemplar av
"arten", för honom är beteckningen närmast a
p-p e 11 a t i v. Frågan kan alltså i det enskilda
fallet te sig olika för olika personer. Den blir
därigenom ofta ganska svår, ibland olöslig; detta t. ex.
just för den som vill uppteckna ortnamn ute i
bygderna. Är den likgiltig? Inte så alldeles. Bildar
upptecknaren sig inte åtminstone en ungefärlig
uppfattning i frågan, på vilken han kan bygga sitt
tillvägagångssätt, riskerar han att antingen
medtaga en del onödigt eller ovidkommande material,
eller att rata åtskilligt som ur
namnforskningssynpunkt är värdefullt. Gränsen torde kunna dragas
så: är den uppgivna benämningen på en viss lokal
ett i orten fullt levande ord, då förstår
ortsbefolkningen åminstone vid eftertanke sammanhanget
mellan benämningen och platsen, då kan man
avföra "namnet" från de egentliga ortnamnen. Och
detta gäller då ej bara sådant som Mossen,
Dypö-len, där även främlingen förstår innebörden och
därför frestas att bortse från att ordet dock är på
väg att bli namn, utan även en hel del fall där ett
specifikt dialektord användes. Om allmogen vet
vad t. ex. en sik (vattensjuk terräng) eller en knalt
(bergkulle) är för något, så ligga Siken, Knattarna
utanför begreppet ortnamn i den strängare mening,
till vilken forskningen har skäl att begränsa sig.
Här frestas främlingen tvärtom att överskatta
karaktären av egennamn. Det får emellertid i
första hand bli dialektforskningens sak att ta vara
på sådana ord. Men namnforskaren behöver känna
dem för att kunna tolka namn där de ingå; ty
sammansatta benämningar, i vilka de äro ett led,
har man allt skäl att betrakta som verkliga namn,
då de ej ha direkt motsvarighet i sammansatta ap-

6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free