- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
11

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 1. Ortnamnen och språkvetenskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rås blir begripligt med hjälp av dialektordet rås
’sankmark (av visst slag)’. Ej sällan kan man
finna lösningen i vårt fornspråks ordförråd, i den
mån detta bevarats åt oss genom gamla
handskrifter — den fornsvenska litteraturen är synnerligen
ensidig, och den bjuder oss därför blott en ringa
bråkdel av de ord som nyttjats i tal. Alla de
många namnen på -måla, -målen särskilt i Småland
och Blekinge, förklaras genom det fornsv. mäle,
vars grundbetydelse sannolikt var ’avmätt eller
hägnat jordstycke’. Och många (icke alla) namn
på Bjur- skola tydas med hjälp av fornsv. biur
’bäver’; t. ex. Bjurbäck. I Västergötland, öster
om Göteborg, finns en höjd som kallas
Hjälmhatten. Från svenskan är ordet hjälmhatt eljest icke
känt, men i fornisländskan betyder det ’hatt eller
hätta som sättes över hjälmen för att dölja den
eller göra bäraren oigenkännlig’. — Men ofta
lämnas man i sticket av både dialekter och fornspråk.
Orsaken därtill kan vara —• och är ej sällan —
att det gåtfulla namnet fått sin form fördärvad
(jfr s. 61 ff.). Låtom oss emellertid förutsätta,
att man har en viss säkerhet för att detta icke är
fallet. Språkforskaren vänder sig då till
besläktade språk, i första hand till de andra nordiska
tungomålen, särskilt sådana dessa framträda dels
i fornlitteraturen dels i dialekterna. Och därvid
blir han ofta i tillfälle att ge ganska pålitliga
tydningar av svenska ortnamn. Det har t. ex. visat
sig berättigat att sammanställa det flerstädes
förekommande svenska bynamnet Rinkaby med det
fornisl. rekkr ’krigare, kämpe (i en furstes tjänst)’;
kk är här uppkommet ur nk (jfr anglosax. rinc).
Språkvetenskapen kan då inregistrera ordet bland
sådana ord som en gång tillhört också den
svenska ordskatten, fastän alla andra spår därav än

11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free