- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
12

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 1. Ortnamnen och språkvetenskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ortnamnet försvunnit. Och sådana fall äro icke
sällsynta. Lämnar honom de närmaste
frän-despråken i sticket, behöver han icke därför alltid
uppge hoppet om en åtminstone sannolik tydning.
Det kan t. ex. anses säkert, att sammanställningen
av det västsv. önamnet Mollö (liksom av det
norska stadsnamnet Molde) med anglosax. molda
’huvud’ träffar det rätta — det är huvudliknande
bergformationer som betecknats. Andra prov på
hur de mer avlägset befryndade språken kunnat
bidraga till utredningen, ge sammanställningen av
Tjörn med anglosax. peor (p — läspande th)
’svulst, svulstliknande formation’ (även här är det
bergbildningar som föranlett namnet), och av
Thors-hughl, ett försvunnet namn på en höjd invid
Uppsala, med tyska hügel ’kulle’.

För den jämförande språkforskningen är det
naturligtvis av betydelse ju fler ord ur skilda språk
som kunna visas vara nära besläktade. Den
bygger ju sina slutsatser rörande arten och graden av
språks släktskap, rörande språkljudens
förändringar och dessas "lagar", på sådana
sammanställningar. Men också själva det faktum som kan ligga
i, att ett ord som förut blott varit känt från ett
frändespråk, genom ortnamnen kan påvisas i
svenskan, har sin egen betydelse. På senaste tiden har
man alltmer fått upp ögonen för vikten av
ordgeografiska undersökningar, d. v. s. undersökningar av
enskilda ords spridning. Man har vid dessa lätt
gjort följande iakttagelse: icke blott sådana språk,
som långt tillbaka i förhistorisk tid gått isär från
en gemensam utgångspunkt — såsom exempelvis
svenskan och tyskan —, visa avvikelser inom
ordförrådet i så måtto att helt obesläktade ord nyttjas
för samma sak (jfr t. ex. sv. träd, men ty. Baum,
gentemot sv. stol och ty. Stuhl, som ju äro samma

12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 19:29:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free