- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
13

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 1. Ortnamnen och språkvetenskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ord); utan detsamma gäller också inom ett
enskilt språk, särdeles om hänsyn tages till
dialekterna. Uppsvensken talar om en hal väg, men
sydsvensken om en glatt. Orsakerna till sådant kunna
vara flerahanda; det kan t. ex. vara fråga om
förlust på det ena hållet (eller på båda hållen) av
det en gång gemensamma ordet; och det är därför
endast med stor försiktighet som man ur blott ett
mindretal sådana motsättningar får draga
vittgående slutsatser, t. ex. rörande gammal stamolikhet
(inom samma ras) mellan skilda bygder; under
detta perspektiv är det emellertid frestande att i
Sverige se vissa olikheter i ordförråd mellan svear
och götar, sådana som t. ex. uppsv. idissla —
götiska dropp ja, uppsv. vålm — götiska såte (jfr s.
34). —• Vid dessa ordgeografiska undersökningar
böra alla de medel anlitas som stå till buds, för att
komma åt det urgamla ordförrådet i skilda trakter.
Och därvid äro ortnamnen ett utomordentligt
viktigt hjälpmedel. Men det är då ej blott till en
kartläggning av de i namnen ingående
glosornas spridning som de bidraga. Även i deras
egenskap just av ortnamn är en kartläggning av dem
lönande och lärorik, såsom längre fram skall visas
(s. 34 f.).

Här har nu företrädesvis den mera konkreta
hjälp, så att säga, berörts, som ortnamnen lämna
språkforskningen, nämligen genom det
ordmaterial de innehålla. Men språkvetenskapen måste
också — såsom redan antytts — syssla med
språkljuden och ljudförbindelserna och deras
förskjutningar oberoende av den andemening de uppbära.
Även i detta fall ha ortnamnen visat sig vara till
gagn.1 Ur dem kunna ofta slutsatser rörande

1 Det följande lilla partiet (s. 13-20) kan eventuellt
förbigås av den som ej har intresse för språkhistoriska frågor.

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free