- Project Runeberg -  Våra ortnamn och vad de lära oss /
14

(1931) [MARC] Author: Hjalmar Lindroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 1. Ortnamnen och språkvetenskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

språkutvecklingen dragas, som icke framgå ur
språkets vanliga ordförråd. Detta förhållande synes
böra bero på någon mer genomgående egenskap som
skiljer ortnamnen såsom sådana från övriga ord.

Vilken denna egenskap är, blir klarare om det
först upplyses av vilken art de ljudhistoriska
iakttagelser äro som kunnat göras just på ortnamnen.
Man kan stundom ur dessas form ådagalägga, att
vissa "ljudlagar" (i detta fall liktydigt med
lagbundna ljudförändringar) en gång inträtt i en viss
bygd, fastän det övriga bevarade ordförrådet intet
upplyser därom. Den egenartade övergång av u
till a varigenom det gamla Tun-hem blivit Tanum
(socken i norra Bohuslän) kan exemplifieras från
skilda håll i västra Sverige och i Norge, men blott
genom ortnamn. Att ett p i slutet på ord kan falla
bort i viss ställning, visa oss blott en mängd namn
på -torp, i det att de uttalas -ter på ett stort
område i Västsverige (ett Ulvstorp uttalas Uster). —
Eller ganska våldsamma och långt gångna
sammandragningar av sammansatta ortnamn träffas,
utan påvisbara motstycken bland de sammansatta
appellativen. Av ett Kärrflöte mossar har blivit
Käffle mossar, av Tryt järns-åsen har blivit
Tröks-åsen eller Tröjsåsen, av Digerhuvudsåkern
Ders-åkem o. s. v. Eller egenartade "assimilationer"
och "dissimilationer" inträda (d. v. s. procedurer,
varigenom ett ljud ombildas till likhet, resp.
olikhet med ett ljud i närheten). Av ett gårdnamn
Lillhult har på folkmun blivit Lullhult. Ett
sjönamn Forsvatten har, jämte uttalet Foschvan, på
liknande väg fått det egendomliga uttalet
Schvosch-van. Inom samma socken (Landvetters socken
öster om Göteborg) träffas ett gammalt
terrängnamn Kväkvia, som genom en äldre karta kan visas
egentligen vara ett Fä-kvia, d. v. s. ’kreatursfållan’.

14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:35:28 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varaort/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free