Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 1. Ortnamnen och språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I dessa senare fall är det konsonanterna, som
drabbats av assimilationen. En dissimilation är det,,
då t. ex. av det gamla Hafstensröd blivit Hasteröd
(gård i Bohuslän): det första ,?’et var en anledning
till att det andra i uttalslätthetens tjänst helt
försvann; likaså då Ramnaberg (’korpberget’) blivit
Ranfnjeberg: läppljudet b undanskaffade
läppljudet m.
Företeelser som de sist belysta äro i och för sig
ingalunda främmande för språket i övrigt; men de
intaga där icke samma rum. Och överhuvud måste
ortnamnens här berörda särställning till väsentlig
del förklaras därigenom, att ortnamnen i
högre eller mindre grad isolerat
sig från det övriga språket. (I vad
mån detsamma kan sägas gälla namn överhuvud,
må här lämnas åsido.) Det vanliga språket består
av ord som kunna användas om mer än e 11
föremål, om mer än e n handling o. s. v. Och
besläktade föremål och föreställningar betecknas ofta med
liknande ord, särskilt med ord av samma stam.
Språkets vanliga ord utgöra en vävnad som hålles
samman genom fina, ofta oåtkomliga trådar. I
denna vävnad äro också mera isolerade ord invävda,
ord som häst eller ko, som inte tyckas ha släktingar
av samma ordstam. Även de äro nämligen
införlivade åtminstone med språkets böjningssystem.
Och då även de användas än om det ena än om det
andra exemplaret av "arten", har den som nyttjar
ordet en ständig förnimmelse av vilka egenskaper
som krävas för att något skall få kallas t. ex. "häst""
eller "ko". Och dessa egenskaper framstå som en
ständigt levande benämningsgrund. Vid
sammansatta ord har man ofta en känsla för deras
beståndsdelar: vid ben-kläder göra sig både ben och
kläder påminta, och dessa "associationer" verka
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
