Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 1. Ortnamnen och språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konserverande på ordets form; vi skulle eljest
vänta ett uttal bengkläder (jfr pangkaka, där pannan
trätt i skymundan).
Med ortnamnen förhåller det sig något
annorlunda. Sedan de en gång kommit att bli verkliga
namn på bestämda lokaler, tappas
namngivnings-grunden snart bort. Detta sker mycket ofta
redan vid namn som innehålla fullt levande ord, och
där man alltjämt vid eftertanke har kunnat peka
på anledningen till namnet. Det egenartade uttalet
Tröksåsen, Tröjsåsen visar emellertid, att man inte
alls tänker på Tryt järn strax bredvid; uttalet
Schoschvan hade ej uppkommit, om man haft
forsen i medvetandet. — Har ortnamnet en gång blivit
fast i traktens bruk, så lever det ofta kvar genom
tiderna med stor seghet. Detta sker då också, som
vi sett exempel på, om det ordmaterial varav
namnet är bildat, i det vanliga språket kommit ur bruk.
På detta sätt vänjer sig folket mycket lätt vid
tanken att ortnamn inte behöva ha någon
begriplig innebörd, inte skola visa något sammanhang
med ortens egenheter, utan ofta endast äro
besynnerliga ljudsammanställningar, tillkomna för att
platsen "något namn skall ha".
Då är det förklarligt, att ortnamnen i ljud- och
formhistoriskt hänseende i någon mån kunna gå
sina egna vägar. I de ovan anförda exemplen tog
ortnamnens relativa isolering sig uttryck i för dem
mer eller mindre säregna förändringar. Men
det är rimligt att den också kan visa sig genom
att de tvärtom stå emot förändringar, för vilka
det övriga ordförrådet är utsatt. Dessa senare
förändringar äro dels sådana som av sig själva
("spontant") inträda inom språksamfundet självt, dels
sådana som bero på inflytande utifrån. Och i
vartdera fallet är det — för så vitt saken här angår
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
